Göteborgsposten – 3 september 1873, sida 1

— Ja, hon håller sig gömd någonstädes. Kanhända hon hörde ljudet af vårt äkdon i natt och tog oss för sina siender samt derföre dolde sig bland buskarne vid sidan om vägen. Vi skola finna henne i morgon. — I dag, sade grefvinnan, Det är nästan dager. — Jag tänkte ej på det förut, sade sir Hugh, men miss Bing sade, att Honor anlände till Cypresslunden då det var mörkt, och huru skulle hon då ha kunnat känna vägen till Somersham? Hon har sannolikt gått i en motsatt riktning eller vikit at in på någon sidoväg. Vi skola finna henne frisk och sund. Lord Waldemar var mycket uttröttad och drog sig tillbaka till sitt rum. Sir Hugh befallde, att en frisk häst skulle spännas för åkdonet och for bort med polismannen för att söka på alla vägar och fält i trakten af Cypresslunden. Han såg ej till de två skurkarne Grimrod och Moer, som genomsökte samma grund. Ungefär midt på eftermiddagen besökte han ånyo Cypresslunden med polismannen; men Moer och Grimrod hade ej varit i huset sedan den förres besök der föregående afton. De återvände uttröttade till Somersham för att få höra, att Honor ej ännu visat sig der. Sir Hugh telegraferade till lady Thaxter och frågade om hon hört något från Honor, men erhöll ett nekande svar. Dermed återvände han till salongen i hotellet. Han fann lord Waldemar ensam i rummet, gående oroligt af och an på golfvet. Han berättade, att han ej lyckats finna något spår af den bortkomna flickan och frågade efter lady Rothsmere.