Göteborgsposten – 1 september 1873, sida 1

neten tog emot dem vid deras ankomst tillas ationen och förde dem till den enda första klass kupän, vid hvilken lokomotivet var fästadt, och ett ögonblick derelter voro de på väg efter mördarne. Den ungerska grefvinnan var mycket tyst under resan, men lord Waldemar och sir IIugh samtalade oci gjorde sina reflexioner samt kommo slutligen till en temligen riktig uppfattning af förhållandena såväl beträffande Moer som Grimrod. Lorden kunde ej motstå öfvertygelsen om sin förvaltares falskhet och nedrighet. Den omständigheten alt Grimrod öfvervarit vigselakten mellan Moer och Hilda Floyd, fastän han visste att giftermålet skedde utan lordens samtycke, bevisade hans falskhet, och den omständigheten att ban rest med Moer till Cypresslur den ansågs som ett tillräckligt bevis på hans nedrighet. — Hade jag gjort denna upptäckt för en månad sedan, skulle det ha varit ett förfärligt slag för mig, sade den gamle lorden. Jag hyste oinskränkt förtrocnde till Grimrod; men nu har jag nya förhoppningar och intressen, gom göra medvetandet at att mitt förtroende blifvit sviket mindre bittert för mig, än det fordom skulle ha varit. Lorden blickado ofrivilligt på lady Rothsmere, då han hänsyftade på sina nya förhoppningar och intressen ; men den älskvärda grefvinnan såg ut genom fönstret och hörde honom ej. Ilennes händer lågo sammanknäppta 1 hennes knä, och hela hennes hållning antydde att hon befann sig i en gruslig själsspänning. Under hela resan bibehöll hon samma ställning. (Forts.)