Göteborgsposten – 22 augusti 1873, sida 1

full af gyllne stjernor öfver sig. Till hälften snyftande då tankar på sir Hugh Tregaron, på hennes vänner i London — och på kapten Glint vaknade till lif hos henne, påskyndade hon ännu mer sina steg, tills de öfvergingo i springning. Efter några minuter kom hon i sigte af farmerns hus. Det var höljdt i mörker. Honor var frestad att väcka upp farmern, berätta honom sin historia och erbjuda honom penningar för att ledsaga henne till Somershamstationen, men försigtigheten höll henne tillbaka. Hon besinnade, att hon ej visste, hvad miss Bing kunde ha sagt honom rörande henne. Han kunde anse henne — Honor — vara Darrel Moers hustru; han kunde anse henne vara vansinnig. — Nej, nej, det är ej rådligt, sade hon. Jag är nu fri, men kan ej vara försigtig nog. Om jag berättade farmern min historia, skulle han i alla händelser vilja träffa miss Bing och rådgöra med henne. Det är bättre att jag går vidare. Jag kan tillryggalägga en lång sträcka innan morgonen. Hon passerade förbi huset och skyndade framåt. Vägen var smal och i dåligt skick samt begränsades på båda sidor af djupa diken. På andra sidan om dikena voro på flera ställen täta snår af al och andra buskar. Fälten voro ej annat än långa sträckor af träsk, af hvilka några börjat dräneras, andra betäcktes af ett stillastående vatten. (Forts.)