Göteborgsposten – 21 augusti 1873, sida 1

Nyckelhålen på båda dörrarne voro betäckta af hennes barrikader. Ion sköt sitt lilla bord under fönstret, smög sig derefter till spiseln, kastade askan åt sidorna och upplyftado med sina fina fingrar två af do tegelstenar, som lågo i midten af härden. I en liten urhålkning under dessa stenar låg den frukostknif gömd, om hvars förlust miss Bing talat. IIonor tog ut den. Den hade varit hvass som en dolk, men bladet var nu afbrutet och den skarpa eggen var brickt på flera ställen, allt tecken som antydde, att don varit begagnad till något allvarsamt ändamål. Honor tog knifven och steg upp på bordet framför fönstret. De naglar och spikar, genom hvilka fönstret var fästadt, hade blifvit lossade genom Honors trägna bemödanden, och hon lyckades nu lätt nog att draga ut dem. Hon hade tagit ut dem flera gånger förut, ty hon hade ej godvilligt underkastat sig sin fångenskap och ständigt gjort upp små planer till flykt, allt sedan hon kom till Cypresslunden. Under de första fjorton dagarne af sin fångenskap hade hon ej funnit något tillfälle till att smyga till sig en bordsknif, ty miss Bing hade hvarje gång noga granskat matbrickan, och Honor hade ej vågat att väcka ny vaksamhet hos qvinnan genom att låta henne misstänka sina planer. Det fanns ingenting i rummet, som kunde vara lämpligt för flickans ändamål, och en morgon hade hon, mer förtviflad och djerf än vannlig, tagit upp tegelstenarne i härden och gömt sin bordsknif under dem: Miss Bing hade saknat den, gjort förfrågningar på hvilka