Göteborgsposten – 19 augusti 1873, sida 1

t: — 2 —-—— stora planen vester om slottet. Skymningen började inträda, himlen var klar, stjernorna tindrade och månen belyste det vackra slottets fagad, de många ångbåtarne och den spegelblanka Drottningholmsviken. I hela allen och på den långa Drottningholmsbron tändes omkring 1000 marechaller; äfven den vackra Neptunsstoden blef eklärerad och flera boningshus i Drottningholmsstaden dekorerades med kulörta lyktor. Men det började lida mot tiotiden; allo folkene samlades på vestra sidan af slottet, otåligt afbidande tyrverkeriets början. Kl. 1014 gats signalskottet och nu afbrändes ett praktfullt fyrverkeri, hvars slutoch glanspunkt utgjordes af en obelisk med kronprinsens af Tyskland namnchiffer i hvit eld, hvilken åtföljdes af en raketbukett innehållande omkring 1000 raketer, som på en gång antändes. Under hela fyrverkeriet upplystes den omkringliggande parken af mångfärgade bengaliska eldar. Till sist belystes den herrliga vattenkonsten med röd bengalisk eld. Fyrverkeriet hade icke väl slutats förr än folkmassorna störtade ned till och ombord på ångbåtarne, och stor trängsel hade sannolikt uppstått, om ej talrik polisstyrka funnits till hands, som fogligt, men allvarligt manade till ordning och ständigt erinrade, att brist på transportmedel ej skulle uppstå, emedan ett tillräckligt antal ängslupar skulle gå fram och åter, så länge några personer funnos att återföra till staden. Den sista ångslupen med passagerare lärer inträffat här kl. 4 på morgonen. I går förmiddag gjorde kronprinsen en utfärd från Drottnipgholm till Ulriksdal, derifrån hit, besåg Riddarholmskyrkan, regalierna i statskontoret, Riddarhuset och Frimurarelogen, och intog derefter frukost i Logården, der det vackra springvattnet spelade. Sedan gjordes ett besök i riksmuseum och kl. 5 begaf sig kronprinsen civilt klädd jemte sin svit till Hasselbacken, der tyska ministern baron v. Richthofen gaf middag. Man hade trott, att kronprinsen skulle i kungligt ekipage ankomma till Hasselbacken; men han föredrog att begifva sig ut till Djurgården i en ångslup och kom gående upp till Hasselbacken, hvars anläggningar han besåg utan att bli bemärkt af dem som infunnit sig der. Att hr W. Davidson fick servera middag för kronprinsen är en stor utmärkelse, som vittnar om i huru stort anseende Hasselbacken står och förhållandet lärer vara, att ingenstädes i utlandet har det inträffat, att kronprinsen Fredrik Wilhelm, såsom gäst hos Tysklands sändebud, intagit middag hos en restaurant. Den höge gästen uttalade sin beundran öfver det storartade etablissementet, om hvilket han sade sig icke på förhand ha kunnat göra sig någon föreställning motsvarande verkligheten. På aftonen var Hasselbacken rikt eklärerad och öfverfylid af gäster. Wiener-dameorkestern uppträdde der för första gången. Jag har förr frambållit som ett bevis på opinionens föränderlighet, atv kejsarens af Rysslands skål dracks på Hasselbacken vid en bankett af svenska industriidkare och vänner af svensk industri; jag bör tillägga, att i går svajade på Hasselbacken en väldig tysk flagga — det skulle ej gått an för tre år sedan. Nu hade ingen det ringaste att deremot anmärka. I dag på morgonen har konungen och drottningen jemte kronprinsen af Tyskland på kronoångaren Sköldmön afgått från Drottningholm till Gripsholm, der slottets samlingar skola beses och tidig middag intagas, hvarefter de kungliga personerna återvända, kronprinsen för att med extratåg från Södertelge afresa till Malmö. I går sammanträdde statsrevisorerna och af flera skäl torde de länge taga uppmärksamheten i anspråk, icke minst derföre att de, enligt Dagens Nyheters uppgift, utgöras af sex ledamöter valda af Första, men af sju ledamöter valda af Andra kammaren, således med en afgjord majoritet från den sidan, som står nära till att öfvertaga makten. Hvem den der sjunde med namnet Ola Persson rätteligen är, har ingen kunnat närmare bestämma; men troligen exkluderades han af de öfriga redan vid första Ådryftningen. I alla fall återstå hr Jöns Pehrsson, kapten Mankell, lektor Wikström och redaktör Hedlund och på deras granskningsförmåga har man rättighet att ställa stora fordringar. Deras verksamhet torde i minnet återkalla 1827 års statsrevision. Göran. —