Göteborgsposten – 19 augusti 1873, sida 1

Hans ende son gifte sig utan hans vetskap med dottern till hans fiende, och han ville sedan aldrig förlåta någondera af dem. Jag skulle ej lättsinnigt vilja förorsaka honom en ny familjesorg genom att yppa för honom den skurkaktighet, för hvilken vi misstänka Moer. Lorden har ingen annan i verlden än sin sondotter, och han hyser ovilja för henne tillfölje af hennes likhet med moderns slägt. Han hyser måhända ej stor tillgifvenhet för Moer, men det är dock hans nevö, och jag tror, att han såsom sådan ändock eger en plats i hans hjerta. Det är en stor fond af kärlek, som döljes under lord Waldemars sträfva yta. Och dessutom har jag lofvat Moer att iakttaga tystnad rörande mina misstankar mot honom, till dess jag fått några säkrare grunder för dem. — Men jag har ingenting lofvat Moer, sade grefvinnan i bestämd ton, och jag skall utsätta mig för obehaget att bedröfva lord Waldemar genom att för honom omtala alla våra misstankar. Han skall komma hit i afton och jag skall begagna mig af tillfället. Nu, sir Hugh, vill jag skrifva min notis om mrs Darrel Moers död. Vill ni ställa om att den blir införd i tidningen. Sir Hugh lofvade detta, och lady Rothsmere satte sig vid skrifbordet ooh författade en dödsnotis i den anda hon omnämnt under sitt samtal med d:r Parsitt. Sir Hugh Tregaron gjorde åtskilliga afskrifter af den och lade dem i sin plånbok. — Jag kan för närvarande knappt tänka på något annat än det lyckliga förhållandet, att Honor ej är bun