Göteborgsposten – 19 augusti 1873, sida 1

— aana3 ————— den vid Moer, sade den unge baroneten, i det han gat lady Rothsmere tillbaka de båda afskrifterna af anteckningarne om Moers första giftermål. Oh, om Honor endast visste sanningen! Hvar helst hon är, skulle kännedomen derom göra henne lycklig trots de förtöljelser för hvilka hon är utsatt. — Vi skola snart fiona henne, sade grefvinnan. Hoppas detta, sir Hugh. Slutet på våra långvariga sorger nalkas. Sir Hugh gick ut för att uträtta grefvinnans uppdrag, uppfylld af tacksamhet och deltagande för henne. — Hon tycktes slå bort sina egna sorger, för att ingifva mig tröst och mod, tänkte han. I hvad förhållande kan Carmine Roff ha stått till henne? Båda äro af tysk börd. Men lady Rothsmeres enskilda angelägenheter böra vara heliga för mig. Jag måste egna ella mina tankar åt Honor, min stackars förlorade lilla Honor. Vid middagen voro lady Rothsmere, lady Thaxter, mrs Early och sir Hugh Tregaron närvarande såsom vanligt, och den sköna ungerska grefvinnan visade ej spår af nedslagenhet. Hon var en af dessa sällsynta, från all sjelfviskhet fria menniskor, som sällan låta sina enskilda sorger kesta skugga öfver andras trefnad. Hon smålog fastän hon bar sorgen i hjertat, och glömde aldrig andras känslor för sina egna. (Forts.)