Göteborgsposten – 8 augusti 1873, sida 1

grundläggningen erfordras ingen pålning, enär grunden utgöres af sast berg, i hvilket rymliga källare skola sprängas, hvarjemte all sten till grundmurar och socklar tages ur derget. Enligt den uppgjorda planen skola de byggnader, hvartill grundläggningsarbetena redan några månader fortgått, blifva, oberäknadt bottenvåningen, tre våningar höga, med flyglar inåt de rymliga gårdarne. Fagaderna blifva emakfullt, men utan öfverflödig lyx dekorerade. Samtlige våningarne, försedda med alla beqvämligheter, blifva så ordnade, att de kunna bestå af ett större eller mindre antal rum efter de blifvande hyresgästernas önskningar, men tillika så, att hyresgästerna kunna utan olägenhet hyra bort några af rummen om de finna en sådan åtgärd, hvilken här är mycket anlitad, öfverensstämmande med sin fördel. Likaledes har bolaget, för att befrämja samfärdseln och för att å sina byggnader åstadkomma flera gatufagader, beslutat att utan anspråk på ersättning afstå till staden omkring 50,000 qvadratfot mark till anläggning af nya, 50 å 60 fat breda gator, af hvilka en, Sturegatan, skall gå emellan Humlegården och bolagets tomter till Östra Humlegårdegatan, Till Sturegatan lemnar bolaget den erforderliga fyllningen. Det är möjligt, att redau i höst det första af bolagets nya hus kaa till murverk och ytterverk blifva färdigt, såvida ingen minskning i arbetskrafter genom striker o. d. inträffar. Bolaget har redan stora upplag af bjelkar, plankor och bräder på platsen, och nästa vår torde murningsarbetet å flera byggnader samtidigt och med stor kraft börja, förutsatt likväl att ej byggnadsmaterialierna och arbetslönerna blifva oskäligt stegrade, ty då brådskar ej bolaget, emedan ett forceradt arbete under ogynsamma förhållanden medför en fördyrad arbetsprodukt, som i detta fall skulle öka byggnadskostnaderna och i sin mån menligt inverka på hyrespriserna. Bolaget har lyckats för sina stora byggnadsföretag engagera en skicklig och energisk man, arkitekten E. Hawerman, och i bättre händer har ej uppdraget kunnat lemnas. Inom de af Skandinaviska kreditaktiebolaget inköpta stenhusegendomarne, belägna emellan Storkyrkobrinken och Lilla Grämunkegränd, ha nu åtskilliga murar börjat nedtagas, såsom förberedelser till det stora ombyggnadsarbetet, hvilket på ett ganska sinnrikt sätt skall utföras. Nästa år komma de sista spåren af den gamla källaren Dufvan, som i många år hållits i ett af de ofvannämnde husen, att försvinna. Äfven ett annat af de hus, som bolaget förvärfvat sig, beläget vid Gråmunkegränd, kommer, om ej att försvinna, så åtminstone att förlora sin historiska prägel. Öfver den låga porten till detta hus är en i sten huggen sköld, men utan adlig krona, anbringad. I skölden stå bokstäfverna E. D. Huset har nemligen tillhört, är sannolikt ätven bygdt af Erik Dahlberg, och det är troligt att han just i.detta hus, under de tolf åren som Carl XI:s förmyndare regerade, men icke använde Dahlberg, utarbetade sitt bekanta verk Suecia antiqua et hodiernaoch fulländade teckningarne till Carl X Gustafs historia af Pufendorf. Stockholms Handelsbank har ansett behöfligt att medelst ny aktieteckning förskaffa sig större rörelsekapital. Då denna bank för några år sedan etablerades, utgjorde dess aktiekapital två mill. rdr, hvaraf dock endast en million rdr blifvit kontant inbetald; för den andra millionen ha aktieegarne aflemnat sina namnreverser utan hypotek, hvilka benämnas grundfondsförbindelser. Aktierna, nominelt lydande å 1000 rdr, hvarå 500 rdr kontant inbetalts, noteras nu till 955 rdr å fondbörsen. Den nya aktieteckningen, som slutade d. 23 i sistl. månad, är äfven bestämd till två millioner rdr, hvaraf hälften, likasom vid den första teckningen, skall kontant inbetalas, så att i verkligheten ökas ej bankens rörelsekapital med mer än en million. Den nu ifrågavarande aktieteckningen har i första hand varit förbehållen åt bolagets delegare, hvilka också engagerat alla aktierna, så att någon vidare teckning ej erfordras. Anmärkningsvärdt är emellertid, att bolaget ej vidtagit den nära till hands liggande åtgärden att infordra valutan för de redan befintliga grundfondsförbindelserna, hvilka representera precist det kapital, som den nya teckningen skall inbringa, Antager man att de nya aktierna fördelas pro rata mellan de nuvarande bolagsmännen, så synes operationen med den beslutna teckningen obehöflig, då de istället helt enkelt kunnat infria sina förut utfärdade grundfondsförbindelser. Antager man nu åter att bolagets aktier efter hand, till stegradt pris, skola öfvergå till andra egare — hvilket är ganska