Göteborgsposten – 1 augusti 1873, sida 2

Honor förstod genast att miss Bing fallit utför trapborna. Hon skyndade till dörren och lyssnade. Till hennes öron trängde upprepade gallskrik från miss Bings strupe, blandade med hemska stönanden, som tydligen j kommo från en annan person. j Hvad hade händt? Styrkan af miss Bings rop bei visade, att hon ej var allvarsamt skadad, mon deremot bei fann sig i ett tillstånd af dödlig förskräckelse. IIVem fanus i huset utom flickan och hennes väkterska? Honor började förtvifladt slå mot dörren. Hennes första ingifvolso var, att sir Hugh Tregaron kommit för att rädda henne, och att det var åsynen af honom som skrämt miss Bing. j I denna öfvertygelse fortfor hon att hårdt och ifrigt bulta mot dörren. I — Här är jag! ropade hon. Slipp mig ut! släpp mig ut! Det hördes ett ljud liksom af en brottning från nedra förstugan, derefter ett ljud af steg på trapporna, så ett hastigt prasslande i förstugan utanför och slutligen ett hviskande genom nyckelhålet på dörren — ett hviskande sådant Honor hört under många nätter. Flickan ryggade tillbaka, uppfylld af en obestämd oro. Ett lågt förvirradt mummel följde; nyckeln vreds om i låset och dörren öppnades. Honor Glint stod ansigte mot ansigte med vålnaden på Cypresslunden! Det var ingen skugga som stod framför henno — intet spöke sådant miss Bings upphettade fantasi hade upp