under sista åren ha uppbjndit alla kratvr tur att förmå de ynglingar, hvilkas uppfostran anförtrotis åt dem, att egna sig åt militäryrket och sålunda tillförsäkra sig ett stort antal anhängare inom armön. Dessa bemödanden skola icke heller ha varit utan framgång. i Inom krigsministeriet sysselsätter man sig f. n. med ett särskilt försvarssystem för användning i bergstrakterna. För detta ändamål skola särskilda bergsbanor byggas och städerna i de ifrågavarande trakterna uppmanas att deltaga i deras anläggande. En sådan stad, Morez i Jura, har redan anslagit 300,000 fres för ändamålet. Sex poliskommissarier i Paris, hvilka anstälts efter d. 4 sept. 1870, då kejsardömet störtades, ha afskedats, så att Paris nu har nästan endast sådana poliskommissarier, hvilka redan under kejsardömet voro anstälda. Häktningarne af Kommunister fortfara i Paris; förutom polacken Mathusewicz, den forne kaptenen i franska armön, ha sju andra af Kommunens officerare gripits, bland dem generalstabskaptenen Defkanion, som förut varit lindansare. Mathusewicz, som blifvit in contumaciam dömd till döden, upphöll sig under sista tiden i London. Han kom för några. dagar sedan till Paris, men blef genast gripen af den väl underrättade polisen. Dessa häktningar stå i samband med underrättelserna från London om nya stämplingar mot Frankrike af det nutida samfundsgisslet Internationale. Franska vetenskapsakademien har till sin medlem invalt Suezkanalens anläggare, Ferdinand de Lessehs. Franska akademien har gifvit ett af sina Montyonska pris åt den bekante nationalekonomiske författaren Maurice Block för hans Traite dÖconomie pratique, hvilket förträffliga och lättfattliga verk är ämnadt att utdelas i skolorna. Det skulle med några förändringar kunna, öfversatt till vårt språk, äfven bli här af gagn genom sin åskådliga framställning af ekonomiens sanningar. D. 1 jan. nästa år skall det ej mera finnas några straffgalerer i Frankrike. Då skall bagnon i Toulon tillslutas. Från d. 1 sept. skola inga fångar mera ditföras. Legouvös Thåätre complet har utkommit. Från Spanien ingå underrättelser, som antyda, att regeringen i Madrid nu gör framsteg mot såväl de röda som de svarta. I norr skola carlisterna på venstra flygeln hatva försökt att bemäktiga sig Berga, något söder om gränsfästningen Puycerda, men blifvit med stor förlust tillbakaslagna, sedan regeringstrupper till förstärkning anländt dit från Manresa. På högra flygeln har Don Carlos anländt till Jurrito nära gränsfästningen Elisondo. Han tänker der afvakta sin general Elio, aom medför 4 kanoner och en kår om 4000 man. Regeringsbefälhafvaren på denna kant, Tejada, har skyndat att sammandraga sina tillgängliga trupper, hvarför en förtviflad kamp nu väntas omkring Elisondo. I söder, i kampen mot de röde, har, som gagdt, regeringen äfven rönt någon framgång. I Valoncia har kampen mellan kommunisterna och trupperna icke återupptagits, utan har man i stället valt den vida mindre riskabla utvägen af underhandlingar. Och skola, enl. telegram från Madrid, goda utsigter törefinnas, att de upproriska komma att frivilligt gifva sig. (En annan uppgift säger motsatsen och vill veta, att hela regeringsartilleriet öfvergått till de upprorisko.) — Regoringstrupperna skola inneha flera vigtiga punkter kring och i det upproriska Sevilla. Underrättelserna från Spanien äro dock fortfarande opålitliga och motsägande. Det säges, att marskalk Serrano skall i denna vecka komma till Madrid och attregeringen ämnar tilldela honom befälet öfver den mot carlisterna opererande nordarmån. Under honom skullo då äfven generalerna Moriones och Primo de Rivera åter mottaga befäl. Regeringen har hittills icke haft någon framgång med de republikanska fältherrarnek. För landets räddning måste derför federalistorna besluta sig att inkalla skickliga officerare utan afseende på deras partiställning. Påfven i Rom har mottagit de nyutnämnda biskoparne och sagt dem, att de böra genom sitt föredöme och en god vandel skaffa sig sina stifts erkännande. Påfven uppmanade dem att försvara kyrkans rättigheter och tilllade, att just i dessa daga en tvistefråga uppstått mellan några biskopar och en katolsk regering i Amerika. Frimurarne inträngde tillochmed bland suveränernas rådgifvare och i religiösa föreningar och trodde sig icke böra fördömas, derför att deras syftemål är kärlek till nästan. Antagandet är falskt, sade påftven, och de äro exkommunicerade likasom de andre. Kommunalvalen i Neapel ha till största delen utfallit gynnsamma för de liberala kandidaterna. Regeringen ämnar, på grund af kolerans qvarvaro, att utsträcka förbudet om anställande af vallfärder till alla provinser. ; Victor Emanuel, som af schahen af Per