till vigseln, sedan han försäkrat att Hilda Floyd bott i församlingen den af legen föreskrifna tiden, och att hon var vid den ålder, då hon kunde ingå giftermål utan att apehöfva någon giftomans samtycke, nemligen tjugoett år. Efter denna osannfärdiga uppgift erhöll han sitt tillståndsbref och begaf sig dermed till kyrkoherden i S:t Jude, en temligen anspråkslös kyrka, hvilken sällan utgjorde skådeplatsen för någon mera fashionabel vigsel. Han träffade ej kyrkoherden, men fann adjunkten och framställde för honom sitt ärende samt bad, att anordningar skulle vidtagas för en vigsel i S:t Judees kyrka följande förmiddag klockan elfva. Han begagnade detta tillfälle till att förklara, att ehuru damen hade uppnått myndighetsåldern och vore berättigad att gifta sig med hvem hon behagade, var hon dock af ett så skyggt och tillbakadraget lynne och var särskildt dessa dagar i ett så nervöst och svagt tillstånd, att hennes vänner ansågo det vara bättre, att hon blefve vigd i all stillhet och blott i närvaro af sina närmaste. — Den gentleman, som varit hennes förmyndare, skall vid vigseln föreställa hennes far, sade Moer, och dessutom skall hon ha med sin närmaste väninna. Var god håll kyrkan öppen och laga, att nyfikna hållas på afstånd, Han uppgaf ej sitt namn, ej beller sin bruds och visade denna gång icke ens tillståndsbrefvet, Han sade blott, att han skulle ha det med sig följande morgon, och återvände derefter till Park-lane.