Göteborgsposten – 25 juli 1873, sida 1

Detta var på fredagen. Vigseln hade af Grimrod blifvit utsatt till nästa dag, lördag. Grimrod återvände till hufvudstaden denna fredagseftermiddag och hade under några timmar ett enskildt samtal med lord Waldemar rörande affärer. Sedan dessa blifvit fullständigt afhandlade, lemnado förvaltaren sin principal ensam i biblioteket och gick till salongen, hvarest miss Floyd, mrs Watchley och Darrel Moer afvaktade middagsbudet. Moer stod afsides vid ett af fönstren och såg oroligt utåt gatan, som var belyst af gasen. Det såg nästan ut som om han väntade, att någon fiende skulle komma och anklaga honom för något elakt dåd, som han begått, och derigenom förhindra det giftermål som han inom sig svurit skulle gå i fullbordan. Grimrod blef frapperad af hans utseende. Ljudlöst på det mattbelagda golfvet steg han fram till Moer och lade handen på hans axel med en förr ej visad förtrolighet. Darrol Moer sprang tillbaka med en häpenhet, som om handen tillhört en polistjensteman. — Jag — jag anade ej — jag blef helt bestört! stammade Moer. Det tillhör mina lefnadsregler att ej bli öfverraskad af någonting, men ni kom så oförberedt. — Det ser ut, som om ni vore rädd att någon annan skulle komma. — Nej, visst icke, svarade Moer med ett tvunget skratt. Sanningen är att jag är nervös. Men dot är ej underligt eller hur? Jag har i mio ficka ett dokument, på grund hvaraf presten skall fråntaga mig friheten och