Göteborgsposten – 19 juli 1873, sida 1

borg on från Tyskland inflyttad köpman, hvilhade på kröningsdagen inbjudit sina umgänspråk: Brödrafolkens väl! är nu äfven krönt styres man öfver Norge, hvars folk i dessa dagar med öppna armar mottagit honom och hans drottning! Alla kröningsceremonier äro sålunda lyckligt öfverstökade, ty visserligen heter det i offentliga handlingar äfvensom å de klingande mynt, hvilka utgöra mer eller mindre formuende medborgares metalliska valuta, att kungen är Sveriges, Norges, Göthes och Vendes kovung, men the Göther och the Vender få försaka kröningen plus dermed förknippade omkostnader, eftersom man numera alls icke har någon aning om, hvarstädes dessa K. M:ts tropligtigsto undersåter behaga att hafva sin varelse . .. Detta påminner om en historiett! För åtskilliga år sedan lefde här i Göteet — — Mm OQO. ken, i likhet med många af hans här naturaliserade landsmän äfven i våra dagar, aldrig kunde fullkomligt öfvervinna den tyska brytningen. Inträffade så kung Oscar den förstes kröning. Mannen ifråga, ifrig rojalist och gästfri värd, gesvänner till en festlig middag, dervid han sjelf egnade den första skålen åt dagens hjelte i följande ordalag: -Åine Herrschaft: ÅEs lefe Oscar den Värste, Sverges, Norges, Wenerns und Wetterns konung! Midt under detta jubel i Nordanland hörag skärande missljud på båda sidor om Öresund. Vare det långt ifrån oss småfolk att vilja lägga oes i våra store samtidas numera med obehaglig skärpa förda skärmytslingar, hvilka redan kostat alltför stora strömmar af — bläck; vi anteckna endast som ett ytterligare bevis på den orubbliga jemvigten i de jordiska händelsernas gång, att de summor, hvilka från Danmarks sida afpressats våra svenska lotsar i riklig mån uppvägas af de silfverpokaler och guldrullar, hvilka våra svenska gportsmen hemfört från de senaste täflingarne i Odense och Köpenhamn... Klagomål finnas och skola finnas öfverallt, så länge som verlden står och menniskorna, dem Gud bättre, förbli sig lika. Äfven hos oss klagar man. Vi vilja nu alls icke tala om landtbrukarne, hvilka redan börjat göra sura miner och beskärma sig öfver Ådet förbaskade regnandet, nej, vi låta istället först en ärad insändare tala. Vi förbigå de för oss smickrande uttryck, hvarmed han inleder sin skrifvelse och försätta oss genast in medias res. Så klagar då insändaren: — — — Jag tager mig friheten påpeka den orättvisa, som fortfarande begås mot oss, stackars Landalabor, i det vi, hvilka lika väl som stadens öfriga invånare få betala våra dryga utskylder till densamma, likväl tills dato varit i saknad af gaslysning. Förmodligen blir väl förhållandet detsamma uader den snart instundande mörka årstiden och detta oaktadt rörledning, som bekant, redan förlidet år nedlades från Nya alln till Mellgrenska egendomen. Aunebergsvågen, hvilken, hvad trafiken angår, ingalunda torde kunna jemföras med Landalavägen, åtnjuter redan den förmån, hvarefter vi så länge förgafves suckat. — — — Vi föreställa oss, att vederbörande, för den händelse dessa rader komma under deras ögon, skola behjerta det rättvisa och billiga i denna humant framställda begäran redan till hösten, såvida ej alltför mäktiga hinder lägga sig i vägen för uppfyllandet häraf. Medan vi ännu röra 088 inom anmärkningarnes kapitel, så se här ännu en, hvilkon synes oss fullt befogad. Som man vet ha i sommar tra nya badbassiner till allmänhetens fria begagnande blifvit utlagda på olika punkter utmed elfven och derom är naturligtvis endast allt godt att tänka och säga. Men en sistl. Söndag i bassinen vid Hultmans holme inträffad olyckshändelse, då en badande yngling omkom genom drunkning, ger deremot anledning till reflexioner af annat slag. Det påstås nemligen att olyckan ej skulle ha inträffat, ifall en lifräddningsboj funnits att tillgå att kasta åt den drunknande. Dylika lifräddningsbojar, särdeles ändamålsenligt konstruerade, finnas numera till moderat pris här på platsen att tillgå hos en man af facket, f. d. simläraren hr C. A. Öberg, hvilken dessutom helt säkert af intresse för saken skall tillhandagå med nödiga upplysningar om andra åtgärder, hvilka böra och kunna vidtagas till förekommande af vidare olyckshändelser af detta slag. Vi föreställa oss, att det jemförelsevis obetydliga belopp, hvilket erfordras för inköp af lifbojar, anställning af en simkunnig öfvorvakare af ordningen vid hvar och en af bassinerna m. m., ej,skall förorsaka undanskjutandet af denna fråga, hvilken måhända för den ytlige betraktaren kan synas obetydlig, men som dock är af högsta vigt, ty ett menniskolif är dock den dyrbaraste skatt jorden eger, vare sig att det tillhör millionären, som betalar sitt bad i en komfortabel och med medel mot alla slags olyckshändelser försedd badinrättning eller den fattige arbetaren som efter dagens tunga söker svalka och volerqvickelso i on sribassin! Item har man vändt sig till krönikeskrifvaren med klagomål öfver det alltför bekymmerslösa (nonchalanta!) sätt, hvarpå en af stadens förnämsta, i allt fall den mest anlitade bland hrr afkonterfejare på fotografisk väg, behandlar sina kunder, med afseende på den timslånga väntan han ålägger personer, hvilka på af honom sjelf bestämd tid infunnit sig å atolieren. Då här frågan bl. a. gällt ett fruntimmer och den klagandes personlighet, fruntimrets — —L—ä; mm AA DM —M s. — — —