Göteborgsposten – 2 juli 1873, sida 2

— — — — Han hade ej vågat agera droskkusk vid jernvägsstationen, ej heller vid hotellet, af fruktan för polisens skarpa ögon. Som droskan var lånad, vågade han ej riskera att förskaffa dess egare något obehag. Det skurkstreck han åtagit sig att utföra fordrade den yttersta slughet och försigtighet, för att ej den ringaste ledtråd skulle fianas för polisen att gripa tag i under de ansträngningar, de otvifvelaktigt skulle komma att göra för att uppspåra miss Glint. — Jag spelar ett parti ensam mot hela Englands polisstyrka inberäknadt spanarne, alla understödda af sir Hugh Tregaron, tänkte Bing i det han åter svängde sin piska och lemnade stadens lyktor bakom sig. Jag har ej varit sysslolös, sedan jag kom till Manchester i gär. Jag skulle ej frukta att våga hvarenda skilling jag eger på, att jag skall öfverlista dem allesammans. Han dref hästen framåt i allt starkare fart. De, som suto inuti, höllo sig tysta under några minuter. De voro försänkta i ett djupt mörker, men deras själsrörelse lät dem ej ens gifva akt derpå. Honor var den första, som bröt tystnaden. — Det gör mig ondt, mrs Early, att ni varit utsatt för en sådan förolämpning denna afton. Och hvad skall lady Thaxter säga? Hvad skall sir Hugh säga? — Det första jag gör i morgon skall vara att telegrafera till lady Thaxter, sade mrs Early muntert. Jag skail blott säga, att vi skola vara hemma klockan tre, och vi kunna berätta henne vår historia, då vi komma hem. Vi ha varit utsatta för litet obehag, det är sannt, genom