Göteborgsposten – 26 maj 1873, sida 1

Göteborg den 26 maj 1873. Den genom telegrafen i går meddelade underrättelsen, att Thiers och det nya kabinett, som han bildat, icke ansett sig vidare böra qvarstanna vid styret, är visserligen af största vigt såsom betecknande, att ställningen i Frankrike icke längre är så tryggad mot häftiga brytningar, som man ansett, att den skulle vara med stödet af Thiers namn och personlighet, men denna underrättelse gifver dock ännu icke anledning till farbågor för rubbning af det inre lugn, som det hårdt pröfvade samhället så väl synes behöfra. Det är den s. k. modifierade ministåren, som mera omadelbart framkallat den kraftytriog af de konservative, som nu medfört Toiers afsägelse. I provinserna fruktade man redan den oroliga pariserbefolkningens inflytande och regeringens undfal lenhet för de hänsynslöse reformifrarne; farhägan, attj Cisseys afgång skulle bereda en plats i ministeren åt Chanzy, vände de konservatives bekymrade blickar till Mac Mahon, hvilkens skaplynne och inflytande på hären skulle kunna gifva en säkerhet derför, att lugnets störare skulle misslyckas i sina sträfvanden: den smygande oron har utöfvat ett mägtigt inflytande på den konservativa majoriteten under nationalförsamlingens nu utlupna ferier och slutligen fått ett uttryck i den kris, som nu föranledt Thiers att afgå för att lemna platsen åt den man, som genom sin energi och sitt militäriska anseende kunde erbjuda majoriteten en större säkerhet för det bestående och mot partilidelsernas inflytande. Om man här missräknat sig, om Mac Mahons presidentskap hotar med en fara af annat slag, om den bestående statsformen genom det nya valet är mindre tryggad, derom kan endast framtiden upplysa. Förhända blifver missräkningen för en viss del af majoriteten större, om Mac Mahon verkligen befinnes trogen den republikanska statslormen sådan den nu förefinnes. Visserligen kunde man vänta, att den bräckliga granlåt, eom Thiers visade representationen, då han framlade det senaste författningsförslaget, icke skulle ingifva något förtroende: de konservative sågo i detsamma ingenting tryggande, de radikale sågo deri ett försök att införa ett maskeradt embetsmannavälde; för båda partierna var det i hög grad 7