Göteborgsposten – 26 maj 1873, sida 1

mnm A a Uti 1872 års statsreglering upptogos utgifter dels till anslag för stambarebyggnaders fortsättande samt anskaffande af jernvägsmateriel, dels till lån för enskilda jernvägar (oberäknade anslagen till NässjöOskarshamns och Karlskrona-Wexis-jernvägar) till ett sammanräknadt belopp af . . . får 8,200,000 och om härtill läggas de vid innevar. riksdag dels till stambanebyggnader och jernvägsmateriel anvisade. anslagg.. . rdr 7,250, 000, dels för är 1874 anvisade lån till ensk. jernvägsbyggnader..., 2.000.000. , —9,250,000 så utgör summan af de för jernvägsanläggningar för åren 1873 och 1874 anvisade medeil. . rdr 17,450,000 Om härifrån afdrages det belopp, som 1872 års riksdag beslutit skola genom lån anskaffaass., så återstår af ofvan berörda till jernvägar anvisade medel . . . . . rdr 9,950,000 På den summa, som för fyllande af riksgäldskontorets behof intill slutet af är 1874, dock endast uppgår till 5,400,000 rdr, har statsutskottet hemställt, att riksdagen ville besluta, att för anskaffande af en del utaf de medel, som erfordras i följd af de utaf riksdagen beviljade statsbidrag till jernvägsanläggningar, fullmäktige i riksgäldskontoret må genom försäljniog af obligationer utaf 1870 och 1872 års statolän, utofver det belopp af 7,500,000 rdr, som fullmäktige enligt sistlidne riksdagsbeslut ega upplåna, i mån af behof verkställa upplåning af ytterligare 4,500;000 rdr, under iakttagande att försäljning af 1810 års femproeentsobligationer icke må ega rum, derest icke för dem erhålles en så hög betalning, att den effektiva ränta, riksgäldskontoret för de upplånta penningarna kommer att erlägga, understiger den effektiva räntan å 1872 års fyraprocentsobligationer. : Stockholms Dagblad tillägger efter meddelande af denna redogörelse följande: Då den uppställning, statsutskottet, i likhet med hvad vid flere föregående riksdagar skett, gifvit åt sina beräkningar, möjligen skulle kunna föranleda någon att tro, det vår budget lider af det i andra länder så vanliga onda, som benämnes statsbrist eller deficit, anse vi oss böra fästa uppmärksamheten på att sådant ingalunda är fallet, utan att svenska staten tvärtom denna gång kan uppvisa ett ganska betydligt öfverskott af inkomster utöfver utifter. g De 5,400,000 rdr, som nu äro föreslagna att betäckas genom upplåning, behöfvas nemligen icke för fyllande af någon verklig statsbrist utan äro afsedda att uteslutande användas för produktivt ändamål, nemligen jernvägars byggande, Men icke nog dermed, staten är dessutom i tillfälle att af egna medel, utan anlitande af lån, bygga jernvägar för ett belopp af 4,550,000 rdr, hvilket således är det ofverskott, som i sjelfva verket kan beräknas, sedan alla statens behof blifvit tillfredsstälda. Dertill kommer, att ett belopp af icke mindre än 1,452,000 rdr, somäbland utgifterna är upptaget, skall utgå såsom slutbetalning å statsverkets skuld till riksbanken för ett äldre lån, hvilket naturligtvis är endast en omflyttning af medel från en af statens fickor till en annan eller, om man vill betrakta riksbanken såsom en helt och hållet fristående institution, egentligen innefattar en kapitaltillväxt, eftersom det användes till betalning af skuld. 7,500,000 Bevillningsutskottet hade i lördags aflemnat sitt betänkande n:o 16 med förslag till den af riksdagen faststälda bevillningssummans (2,700,000 rdr) utgörande; och hemställer utskottet i sådant hänseende: 1:0 att alla de i nu gällande bevillningsstadga upptagna afgiftsoch procentbelopp må af riksdagen fastställas, samt 2:0 att riksdagen må i skrifvelse anhålla, det K, M:t täcktes låta utfärda ny bevillningsstadga med iakttagande af de vid innevarande riksdag beslutna förändringar i nu gällande bevillningsstadga, men med bibehållande i öfriga delar af dennas nu varande lydelse, att gälla till efterrättelse för år 1874 och intill slutet af det år, under hvars lopp ny bevillningsstadga blifver af riksdagen faststäld. Detta betänkande blef i lördagens plena af båda kamrarne utan diskussion bifallet. I Första kammaren afgaf grefve Henning Hamilton ett slags reservation emot beslutet i läroverksfrägan, uttryckande den förhoppningen, att K. M:t efter vederbörande myndigheters hörande ville framlägga ett förslag, som bättre tillgodosäge de båda bildningsliniernas berättigade anspråk. Häri instämde hrr C. Ekman, Rydin, Bergstedt och frih. Sprengtporten. nn se SEN