Göteborgsposten – 20 maj 1873, sida 1

Floyd skäl till att darra inför den gestalt, som trädt inför dem. Lord Waldemars förvaltare steg fram i rummet ända till kaminen, der han stannade med ett hånleende på läpparne och ett ondskefullt uttryck i det mörka ansigtet och i de brinnande ögonen. I detta ögonblick liknade han -mer än någonsin ett porträtt af Mephistopheles. Under de första ögonblicken yttrade han ej ett ord utan betraktade än den ena än den andra med sin forskande blick och sitt hotande småleende. Ur stånd att uthärda längre uppgaf miss Floyd ett rop af rädsla och drog sig tillbaka till ett hörn af rummet, der hon halft nedföll i en länstol. Antonio Frivoli såg sig omkring med en obestämd tanka på att söka undkomma. — Tillåt mig presentera mig: sjelf, signor Frivoli, sade Grimrod slutligen i en egendomligt mjuk ton. Jag är Nelson Grimrod, lord Waldemars förste förvaltare, till er tjenst. Frivolis bleka läppar skildes, men intet ljud kom ifrån dem. — Jag hade på min väg hemåt för ett ögonblick stannat under miss Floyds fönster, fortfor Grimrod, då jag fick höra edert egendomliga fogelläte och såg miss Floyd träda ut på sin balkong. Jag hörde det korta samtal, som följde mellan er båda. Då ni med tillhjelp af murgrönsgrenarne klättrat uppför väggen och inträdt i miss Floyds rum, klättrade jag såsom lord Waldemars trogne tjenare