Göteborgsposten – 17 april 1873, sida 1

Påskaftonen hade riksdagens kamrar sammanträden, helt korta visserligen såsom bordlaggningsplena men ändå tillräckligt långa för att i Andra kammaren något skulle passera. V. talmannen frih. Åkerbjelm fann sig nemligen föranlåten anmärka, huruledes hr Danielsson justerat sina vid frågan om utsträckning af den politiska valrätten m. m. mot hr Dickson fällde yttranden så, att det personligt förolämpande blifvit väsendtligt omredigeradt. Då vice talmannen vid nämnde tillfälle uppläste för hr Danielsson grundlagens förbud mot personliga förolämpningar i kamrarne, och detta hans åtgörande qvarstod i protokollet, äfven sedan hr Danielsson bortjusterat anledningen dertill, så måste v. talmannen se till, att man för framtiden af protokollerna kunde. erfara, att han icke utan skäl kallat hr Danielsson till ordningen så som skedde och derföre, sedan han tillkännagifvit, att hr D:s justerade yttrande betydligt skilde sig från notariernas stenografiska anteckningar — hvilka jag här håller i min hand betonade tal. med eftertryck — men hr D:s anförande genom justeringen bestämdt vunnit, så begärde han, att kammaren måtte medgifva, att Danielssons förändrade yttranden skulle få plats i protokollet. På samma gång hr D., den der stillatigande instämde med frih. Åkerhjelm, fick sig en ny påminnelse, så fick frih. Åkerbjelm en nödvändig förklaring öfver det passerade in i protokollet. Efterverlden, nemligen den som läser riksdagsptotokollen, behöfver således icke här, som annars ibland förekommer, iföljd af dessa protokollsjusteringar, råka i villrådighet, hvarföre en talare yttrat sig emot en annan så som han gjort, då den sistnämnde alldeles icke sagt, hvad den andre replikerade. Denna gång var det v. talmannen, som åberopade de stenografiska anteckningarne af protokollisterna, och det förmoda vi icke hafva för dem eller kansliet liknande följder, som då Aftonbladet mot grefve E. Sparre åberopade de stenegrafiska anteckningarne, ty detta ledde till strängt förbud för kansliet att delgifva åt upplysningssökande några papper, specielt de ojusterade. Riksdagen har naturligtvis rättighet att omgifva sig med större eller mindre hemlighetsfullhet, men, för att forskaren skall kunna inhemta riksdagshistorien i sin sanna gestalt, synes det vara nödigt, att. riksdagsprotokollerna fullt motsvara verkligheten, och då kommer man ånyo på behöfligheten af en riksdagstidning, ansvariga stenografer m. m. Hr Jöns Rundbäck väckte i riksdagens början en motion om en sådan tidning, men sedan snart 3 månader väntar man förgäfves på, att från Andra kammarens tillfälliga utskott få se något utlåtande i ämnet. Under hand berättas, att utskottet icke ämnar ingå i några detaljer utan blott i allmänna drag uttala sin åsigt om den plan, som! bör följas för en dylik tidning. Ehuru upplysande än detta kan blifva, då hr kommersrådet Sjöberg, som förut sysselsatt sig mycket med ifrågavarande ämne, tillhör utskottet och sannolikt omarbetar betänkandet, så kan dock genom detta dröjsmål svårligen vid denna riksdag så mycket uträttas, att tidningen vid nästa riksdags början kan komma i gång. Utskottsarbetet har under dessa dagar, de helgfria nemligen, icke hvilat, ehuru veterligen icke ärenden af framstående vigt förelagts till behandling. Konstitutionsutskottet lärer redan i början af veckan fattat sitt beslut med apledning af hr WalJenbergs motion om borttagande af regeringsformens 107:de i grundlagen, och skall utskottet dervid i det närmaste enhälligt afstyrkt motionen. I statsutskottet har ännu icke frågan om grundskatterna förevarit, men det förmodas, att man i morgon på afdelningarne kommer till nägot definitivt beslut om det förslag, som bör i statsutskottets plenum forordas. Den kongl. propositionen om utgiftsstaten för postverket har, oaktadt dess vidlyftighet, med den skyndsamhet befordrats till trycket af riksdagens kansli, att den kunde af kamrarne i förgår tryckt remitteras till statsutskottet, fastän den först i onsdags aflemnades till kamrarne och fortfarande hade hvilat på desammes bord till samma dag den remitterades. Rörande poststyrelsens förslag om aflöningsbeloppens särskiljande i lön och tjenstgöringspenningar samt i afseende på älderstillägg för vissa tjenstemän och betjente, har K. M:t funnit samma förslag böra gillas, allenast med tillägg af den bestämmelse, att af berörda ålderstillägg 3 anses tillhöra lönen och 4 tjenstgöringspenningarne. Vidare har K. M:t ansett frågan om departementschefsbefattningarnes förändrande till byråchefsbefattningar böra anstå, till dess förnyad instruktion för styrelsen kommer under pröfning. Postkontoren i Arvika, Smedjebacken och Hessleholm samt postexpeditionen i Sunne har K. M:t uppflyttat till 4:de i st. för 5:te klassen, som poststyrelsen föreslagit, hvarigenom de resp. postföreståndarne skulle erhålla 2400 rdr i aflöning (efter poststyrelsens förslag 1800 rdr). Benämningen postdirektörer bör törbehållas ensamt föreståndarne för första klassens postanstalter, och föreståndarne för andra, tredje och fjerde klassernas postanstalter böra benämnas postmästare och föreståndare för öfriga fullständiga fasta postanstalter postexpeditörer. Provisionen, som poststyrelsen föreslagit till 5 2 å redovisadt belopp af 15,000 rdr och 3 4 för hvad deröfver redovisas, inskränkes till resp. 4 och 2 procent och frimärksprovisionen från föreslagna 3 till 2 4. Ytterligare säger den kongl. propositionen: Då K. M:t anser det numera kunna utan obillighet stadgas, att de minskningar i ännu återstående sportelinkomster, som framdeles kunna för postpersonalen uppkomma, ej må grundlägga anspråk på någon ersättning af statsverket, vill K. M:t härmed föreslå, att riksdagen under ett sådant förbehåll och jemte godkännande af de utaf generalpoststyrelsen föreslagua nya bestämmelser angående aflönings fördelning i lön och tjenstgöringspenningar samt denna fördelnings tillämpning på nuvarande tjenstinnehafvare, äfvensom rörande ålderstillägg, anmärkningsprocent samt uppbördsoch frimärkesprovision, med de af K. M:t deruti gjorda tillägg och jemkningar, måtte till gällande från och med d. 1 Jan. 1874 antaga förslaget till utgiftsstater för postverket. Bland poststyrelsens förslag kan nämnas, att åälderstillägg för tjenstemän skulle utgå efter två klasser: 1:0 för kanslister, kammarskrifvare, kontorsskrifvare och postförvaltare med högst 1800 rdr i aflöning efter 10 års väl vitsordad tjenstgöring, men för resepostexpeditörer efter fem års, med 200 rdr, samt 2:o0: för nämnde tjenstemän efter 15 års