Ett Tvistefrö)). Roman af mrs Harriet Lewis. (Ötvers. från Engelskan). Darrel Moers ansigte bleknade af förbittring, men han tvingade sig att tala lugnt. Han hade beslutat att skaffa sig det giftermålsbevis, som nu var i Honors ego, och han måste först försöka med godo, innan han använde andra medel. — Honor, sade han, kan ni ej fästa något afseende vid den sinnesförfattning, hvari jag befann mig, då jag uttalade de ord, som så djupt sårade er? Jag hade nyss förut från min onkels förste förvaltare erhållit ett bref, hvari han underrättade mig om, att jag ej längre var min onkels arfvinge, utan att jag sannolikt skulle blifva nödsakad att sjelf förvärfva mig mitt uppehälle. Tänk er detta vid min ålder och med mina vanor! Försök att inse, hvilken verkan en sådan underrättelse nödvändigt måste göra på ett sådant sinne som mitt. Jag var nedrig, jag erkänner det, låg, usel, grym, om ni så vill; men jag kunde aldrig föreställa mig, att ni skulle höra mig, eller att ni ) Forts fr. N:o 86.