Göteborgsposten – 2 april 1873, sida 1

— — —— —5ä—2k —— OA Mccc— i ett bref, som jag erhöll från honom i gär på morgonen, och som jag medfört hit för att visa er, sade den unge mannen allvar igt, men med en plötslig glöd i ögonen. Sqvallrot bar framställt forhatha det i oriktig dager. Jag är ännu ej förlofvall med någon. Honor blef helt bestört och rodnade och bleknade ömsom. Hennes konstlade glädtighet var fullkomligt borta. — Clarette erfor dotta ut en vän i Cornwall, sade hon i darrande ton. Mina lyckonskningar komma kanhända för tidigt. — Ja hvad förlofningen träffar, så gjorde de verkligen det, svarade sir Hugh. Jag skref till kapten Glint i Marseille. Han mottog mitt bref der och besvarade det genast. Efter att ha mottagit svaret for jag, så fort jag kunde, till Lancashire. Här är kaptenens bref, miss Glint. Jag har i flera dagar väntat det med yttersta otålighet. Hen lade ner brofvet framför henne. Honor försökte granska det, men det var liksom ett töcken framför hennes ögon. — Jag skref till eder far, Honor, och yppade för honom min kärlek till er, sade sir Hugh med en röst, hvsri hvarje ton uttryckte den djupasto ömhet, och han har svarat samt gifvit mig tillåtelse att komma till er sjelf. Ni måste ha sett, att jag älskar er, Honor. Under de der solklara dagarno på Medelhafvet, under de der månljusa nätterna ute på sjön, då stjernorna blänkte som glänsande solar öfver oss, lärde jag känna er sådan ni är och älska er af allt mitt hjerta, hela min själ. Jag fruktade att