Göteborgsposten – 28 mars 1873, sida 1

— W———— — SO —— alltid tänkt — jag ber om föriåtelse, mr Moer — att det var något svek eller förräderi med i spelet vid den tid, då Wallace Floyd ingick sitt giftermål. Han var en glad, öppen, varmhjertad, hederlig, omisstänksam ung man, just rätte mannen för att bli narrad af någon beräknande skurk. Han tillbad verkligen sin far och, huru innerligt han än älskade Janet Arlyn, var det ej likt honom att uppsåtligen bedraga sin far, om också genom någonting för honom så önskvärdt som ett giftermål med henne. När sakens rätta sammanhang blir bekant, ifall detta någonsin sker, skall ni finna, att Wallace Floyd ej var uppsåtligen falsk och olydig mot sin far, och att faderns vrede var för honom en ständig anledning till den bittraste Borg. Förvaltarens genomträngande blick var fästad på hans gästs ansigte med en ihärdighet, som gjorde Moer något nervös. Gästen vred på sig i stolen och vände bort sitt ansigte. — Tala om miss Floyd, inföll han hastigt. Jag tyckte ni nämnde, att hon har fått en god uppfostran? — Ja, hon är en väl uppfostrad, förfinad och skön flicka. Hon kommer att göra effekt i hufvudstaden. Mylord skall taga henne med sig till London. Jag tror, att hon skall bli introducerad i de förnäma kretsarne af markisinnan af Roxburghe. Mylord skref i går till markisinnan, som är hans slägtinge, såsom ni väl vet. Miss Floyds första uppträdande i stora verlden under markisinnan af Roxburghes auspicier kan ej förfola att väcka stor uppmärksamhet.