Göteborgsposten – 28 mars 1873, sida 1

betsverk skedde efter ådagalagdt nit och skicklighet, den enda riktiga grund, som kunde uppställas, och att någon besparing, såsom utskottet anfört ej skulle kunna göras, åtminstone icke till så stort belopp som det uppgifna. För utskottets hemställan talade hrr grefve Björnstjerna, utskottets ordförande, och grefve Sparre, hvilka båda framhöllo vigten af att något steg toges till genomförande af embetsverkens omorganisation, och det vore bäst att i detta hänseende taga för sig ett embetsverk i sender. Vidare påpekade dessa talare, att tjenstemännen i detta embetsverk ej härstädes hade full sysselsättning, utan hade tid att egna sig åt åtskilliga andra befattningar — något som ej kunde vara nyttigt, då de härigenom lätt förlorade intresset för sitt egentliga kall, samt, enär de löner, hvilka de för sådana mindre befattningar tillsammans uppbure, ofta utgjorde mer än lönen i en lägre tjenstegrad, äfven förlorade en nyttig sporre till arbetsamhet och nit. Att besparing komme att ske vore tydligt, om man beslutade sig för att minska antalet af protokollssekreterare så väl som kauslisier och kopister till 4 af hvardera klassen. Detta förklarade hr Sjöberg, i betraktande af göromålens mängd, vara en omöjlighet. Frib. Akerhjelm ansåg frågan vara tör litet utredd och yrkade afslag. Sedan emellertid hrr Gummesson och Danielsson ytterligare törordat utskottets hemstallan, antogs detsamma utan votering. Någon öfverläggnipg föranledde äfven i Andra Kammaren dess tillfälliga utskotts hemställan, dels om aflatande af skrifvelse med anhållan hos K. M:t, att taga i öfrervägande möjligheten af krigshofrättens indragning, dels om afslag till hr Gummessons motion om indragning af samtliga auditörsbefattningar. — Mot den i första punkten gjorda hemställan uppträdde egentligen endast grefve Björnstjerna, hrr Hegermark och Ehrenborg, af hvilka den förstnämnde framhöll, att krigshofrättens indragning skulle verka menligt på disciplinen, hvilken det vore af vigt att äfven i fredstid upprätthålla. Denna talare, liksom äfven hr Ehrenborg, täste för öfrigt uppmärksamhet derå, att den föreslagna skrifvelsens aflåtande skulle stå i strid med af kammaren redan under behandlingen af andra hufvudtiteln afslagna motioner i samma syftning som dena nu ifrågavarande. För återremiss talade, ehuru på olika grunder, hrr Gummesson, Grenander, Gumelius, C. Ifvarsson, Jöns Pehrsson, Key, And. Petter Andersson och Ola Jönsson i Kungshult, hvaremot utskottets förslag förordades af hrr Ivar Månsson och And. Johansson. — Sedan i och för voteringen äterremiss uppställts såsom ja-proposition, och med 97 röster mot 60 till nej-proposition antagits yrkandet om bifall, blef kammarens beslut med 105 röster mot 45 återremiss. Enahanda beslut fattades rörande andra punkten. Motioner. Vid slutet af Första Kammarens sammanträde uppläste hr Rydin en motion om bestämmelser för utländingars rätt att besitta fast egendom, bedrifva bergsbruk eller skogsafverkning, anlägga jernvägar m. m. i riket. Motionen bordlades. Vid slutet af sammanträdet i Andra Kammaren å förmiddagen väckte hr Huss en motion om förändrade vilkor för utländings rättighet att besitta fast egendom inom riket. Utskottens verksamhet. Bankoutskottet har inkommit med utlåtande angående användande af bankovinsten för år 1872, och har utskottet dervid hufvudsakligast i enlighet med ett af dess vice ordförande hr A. Gumeelius framstäldt förslag samt efter bankofullmäktiges hörande hemställt att riksdagen må besluta: 1:o) att i riksbanken skall bildas, utöfver dess genom kongl. kung. af den 19 april 1864 bestämda grundfond, en reservfond; 2:0) att till denna reservfond skola anvisas dels de af förra riksdagen afsatta två millioner riksdaler, dels hela den för år 1872 upplupna bankovinst ; 3:0) att reservfondens medel skola användas till inköp af goda utländska statspapper; 4:0) att reservfonden icke tär minskas i annat fall, än att barken gör förluster, som ej af vinsten betäckas. Reservationer bäremot äro afgifna: af hr J. J. Ekman, med hvilken hrr friherre v. Schwerin, J. O. Geijer, Rosensvärd och Rettig sig förenat, och hvari blivit föreslaget: att af den för 1872 upplupna bankovinst må under ultimo december inuevarande år ill riksgäldskontoret aflemnas en summa at rdr .452.000; — af hr Wijkander, som föreslår, att riksbankens behallna vinst för år 1872 måtte för vanken reserveras för att användas till inköp at ätt realisabla utländska statspapper; samt af hrr 1. Jonsson, von Braun och Berg; hvarjemte af hr 1. Peyron blifvit anmaldt, det han ej i ärendets beiandling inom utskottet deltagit. Lagutskottet hr afstyrkt bifall till hr P. Olssons n. fl. motioner om ändringar i k. förordningen anående allmänt kyrkomöte den 16 November 1863 Häremot hafva reserverat sig hrr Königsfelt, Sven lilsson, N. Petersson och Westerdal. Samma utskott bar i anledning af hrr L. J. venssons och Peter Carl Anderssons motioner om ndringar i gällande legostadga hemställt, att riksagen måtte för sin del besluta en författning, hvarsenom förordnas, att 52 i denna förordning skall vissa punkter erhålla forandrad lydelse. — D — — — — Ta w