— — 22 deremot på såväl försom eftermiddagen och åtskildes först emot midnattstiden. I Första kammaren uppträdde vid remissen af hr Walienbergs i lördags väckta motion om uteslutande ur grundlagen af regeringsformen 5 107 samt ändring i sammanhang dermed af ansvarighetslagen för statsrådet, hvilken senare del af motionen tal. förklarade sig vilja utesluta ur motionen, åtskilliga talare, såsom statsrådet Wern, gretve Henning Hamilton, frih. De Geer och motionären, och blet resultatet, att motionen jemte de framställda yttrandena remitterades till konstitutionsutskottet. Statsutskottet hade i sitt utlåtande N:o 33 tillstyrkt beviljandet af 46,000 rdr till iståndsättande och framtida underhåll at Ystads hamn. Reservanterna åter hade tillstyrkt ett anslag för samma ändamål af 69,000 rdr, at hvilka 50,000 rdr skulle utgå under innevarande och öfriga 19,000 under nästk. år. För reservanternas förslag, hvilket at Första kammaren utan votering bitölls, yttrade sig frih. Sljernblad, grefve Beck-Friis, hrr Tornerhjelm, statsradet Bergström och von Koch, hvilka tramhöllo det stora värue Ystads hamn eger och i en framtid ännu mera kommer att ega tör Sverige, hvilket bland annat redan bevisas af stadens ganska höga tulluppbörd. Denna fråga föranledde äfven i Andra kammaren en temligen långvarig diskussion. IIarunder förordades reservantens förslag af hrr Lamberg, Lasse Jönsson. grefve Posse, C. aLarsson, Per Nilsson i Espö, Jöns Andersson, Dickson, Granlund och Hjelm, hvilka alla i större eller mindre mån betonade nodvändigheten af stateas mellankomst i detta hänseeude särdeles i betraktande af den stora skada, som tillskyndats Ystads hamn genom den under sistlidne höst rasande stormen. Grefve Posse faste ock uppmärksamhet derå, att sedan nu en jerubana blitvit öppnad till Altona, voro vägen till Ystad med anslutning till nämnde bana den kortaste, som kunde väljas för att komma öfver till kontinenten. Hrr Liss Olof Larsson, Jan Andersson och J. Rundbäck förordane deremot utskottets hemställan. Dessa talare voro visserligen de första att beklaga de olyckor, som genom den förenämnda stormen öfvergatt Ystads samhälle, men ansågo dock, att staden skulle vara i stånd att sjelf bestrida två tredjedelar at den för hamnens iordningsställande beräknade kostnadssumman. Efter slutad öfverläggning antogs emellertid förbemälda reservation med 101 röster mot 60, som afgåtvos för bifall till utskottets förslag. Första kammaren antog det at hr C. Ekman i hans reservation mot statsutskottets utlåtande N:o 34 framställda förslag, att till ästadkommande af en ny farled från Uddevalla stads hamn till Kattegat genom Björnsund och Malösund bevilja hälften af den beräknade anslagssumman 247,587 rdr, hvaraf 25,000 rdr borde utgå under år 1874. För bifall till denna reservation talade, utom reservanten, hrr J. J, Ekman, Fåhreus och Il. L Nordenfelt. . Åtven rörande denna fråga föreföll i Andra kammaren en uttänjd diskussion. Hr Werner Ericson sökte ådagalägga, att Uddevalla samhälle vore mindre än Ystad i stånd att bekosta en förbättring at sitt inlopp. Att Uddevalla i detta hänseende vore sämre lottaut än Ystad, ansåg talaren framgå af flere omständigheter, såsom att dess stadsskuld vore st, rre, att kommunalutskylderna uppgingo till 53 gånger bevillningen, att dess hamnumgälder utgjorde endast omkring hälften af de i Ystad inflytande, att Uddevalla vore mindre betydande i industrielt hänseende 0. 8. v. På grund af dessa m. fl. skäl förordade tal reservationen, som äfven understöddes af hrr Anders Andersson i Intagan, Wijk, Dickson, v. Schoultz, Philipsson, gretve Sparre, Westerdahl, Billström, Wall och statsrådet Bergström, hvaremot utskottets hemställan förordades at Nils Pettersson, P. Olson från Helsingborg, C. 4. Svensson, L. O. Larsson, Jöberg och Lyttkens. Resultatet blet, att med 100 röster mot 52. I strid mot statsutskottets utlåtande biföll Första kammaren K. M:ts förslag om beviljande af anständ med erläggande af ränta och kapitalatbetalningar ett till sänkning at sjöarne Kaltven och Fegen i Eltsborgs län meddeladt läneunderstöd. Detta skeude på yrkande af hrr Larsson, statsrådet Bergström, Brusewitz, Bennich och Hasselrot och etter votering med 46 röster mot 43, som atgätvos för utskottets afstyrkande utlåtande, hvilket försvarades af frih. Funck och hr C. Ekman. Andra kammaren kom efter en stunds diskussion, hvarunder utskottets hemställan förordades af her Liss Olof Larsson, Hörnfeldt och Hedin samt den k. propositionen af hrr Noren, Jöns Rundbäck, Rylander, irih. Ericson, gretve Sparre, Sven Andersson, Granlund och statsrådet Bergström, till ett motsatt resultat, i det utskottets törslag godkändes med 74 röster mot 64. De båda sist bemälda frågorna komma således att afgöras genom gemensam omröstning. I anledning af en utaf grefve E. Sparre inom Andra kammaren väckt motion hade samma kammares andra tillfälliga utskott föreslagit riksdagen att, enär nedre justitierevisions-expedillonen så vål med atseende å nödig sparsamhet i fråga om anslag som å arbeiskrafternas användande och utbildningen enligt riksdagens åsigt lemnar åtskilligt att önska, K. M:t ville till Riksdagen inkomma med nådigt förslag till en sådan omorganisation af namuda embetsverk, att ötverflödiga tjenstebetattningar derstädes indragas, att arbete och aflöningsformåäner ställas i lämpligt förhållande till hvarandra, samt itt uppmuntran derjemte beredes åt de yngre krafer, som deraf göra sig forijenta-. — Uuder den i zanska långvariga diskussion, som häröfver uppkom, edogjorde Jastniestatsministern för den arbetsord. utskottets förslag godkändes ing, som vore gällande vid hofrätterna och högsta på lomstolen, och hemställde, om och på hvad sätt en ar åttre sådan skulle kunna uppsättas. Vidare beim nötte talaren åtskilliga af utskottet, till stöd för den jorda framställningen, anförda skäl, och visade bland ; fa! unnat, att befordringarna inom ifrågavarande emi ta: 1212 ae TA . — DLD