Göteborgsposten – 4 mars 1873, sida 1

hålla hennes ooh hennos farfars rang hemlig för henne, tilldess hon hunnit fram till Floyd Manor. Han ämnade stanna qvar i Paris tre eller fyra dag:i för att komplettera den unga arftagerskans garderob, på det hennes första uppträdande i hennes framtida hem ej måtte synas misskrediterande för lord Waldemar. Det var nära en vecka efter mottagandet af detta bref. som, efter det ett telegram anländt från Grimrod, dateradt London och förkunnande timman för hans ankomst, ett åkdon blef sändt till närmaste jernvägsstation för att möta de resande. Det var en stormig qväll i Mars månad — en qväll så kall och bister som någon midt i vintern. Lord Waldemar hade klädt sig för att mottaga sin sondotter och befann sig i biblioteket. Hela bitterheten af hans långa fiendskap med den döde grannen var väckt till lif inom honom, så att hans lynne var långt ifrån mildt. Klockan var omkring åtta, då åkdonet rullade in genom stora porten. Förstugudörren öppnades inifrån, och Grimrod steg uppför den breda trappan med en beslöjad, ungdomlig qvinnofigur vid sin sida. Omedelbart efter dem följde en äldre qvinna, hvars drägt och utseende angåfvo en högre social ställning än den, som tillhör en tjenarinna. Hofmästaren och hushållerskan stodo tillsammans i förstugan för att mottaga sin unga herrskarinna. En blick var tillräcklig för att öfvertyga förvaltaren om, att lorden ej kommit ut för att välkomna sin sondotter, och en rynkning på Grimrods ögonbryn utvisade, att han ej var belåten med denna oartighet å lordens sida. (Forts.)