Göteborgsposten – 28 februari 1873, sida 1

Å —— — — kunna lätt neg producera några spalter, ty inom den timar alltjemt något till och med under det nu pågående förpostfäktningsskedet värdt att omnämna. Men för öfrigt är verkligen förhållandet så,. att, sedan riksdagen öppnades, ha nästan inga omskrifoingsvärda händelser inträffat här på platsen, med undantag af hr Björnstierne-Björnsons och Rönne stenkolsaktiebolags uppträdande här. Såsom föreläsare har hr Björnson äfven au skördat applåder, lagrar och guld. Man vill ej höra någon annan. Det skulle derföre alldeles icke förundra mig, om de af Högskoleföreningen anordnade föreläsningarne, äsyftande att föra allmänheten in på de solidare vetenskapernas område, måste inställas eller i allt fall blifva föga besökta, sedan publiken hört Björnson. I egenskap af ultra radikal politiker har hr Björnson särskildt firats af landtmannapartiet, först af dess finfina medlemmar medelst en lukullisk middag, och derefter af hela partiet medelst en sexa af det prisbilligare slaget, dervid bifallsstormarne för hedersgästen icke lemnade något öfrigt att önska. Hr Keys skål för hr Björnson var så öfverflödande rik på leford, att till och med hedersgästen sjelf tyckte, att det var för mycket blommor, och derföre blygsamt erinrade om den vanliga företeelsen vid alla festtal, benägenheten för öfverdrifter. Men hr Key hade också en svår uppgift att lösa. Redan vid det bekanta folkmötet i Hamar förlidet år, hvilket illustrerades af hr Hedlunds närvaro, yttrade den store grundtvigianen Arvesen i sitt tal till martyren Björnson: det hjelper icke, att han är närvarande; han måste ha sig en ordentlig öfversköljning med beröm. Hr Keys äliggande var nu att ötverträfa Arvesen, och det lärer fullständigt lyckats. Men just denna ovation för hr Björnson är af ett visst politiskt intresse för hela Sverige, i så fall att hr Key, troligen påverkad at det gamla ordspråket in vino veritas meddelade en i landtmannapartiets pressorgan genast reproducerad vigtig upplysning, hvilket vi torde böra taga fasta på. I sitt skåltal meddelade nemligen hr Key, att hr Björnson Åkämpade för hvad som jemväl utgör målet för landtmannapartiets strätvanden. Hittills har man trott, att partiets sträfvanden gått ut på grundskatternas afekrifning och indelningsverkets upplösning samt på prodacerandet af en landtmannaministr, törpligtad att befrämja dessa anspräk. Men då br Key nu upplyste, att partiets mål är detsamma som hr Björnsons, då hr B. förut här meddelat, att hans mål är detsamma som den store agitatorn Sverdrups, hvars mål åter är detsamma som den store tolkledaren Sören Jaabeks, det nemligen, at omgestalta monarkien Norge till en mängd små republiker, hvardera med abselut sjeltstyrelse och fullt utpräglad bygdepolitik, i hvilka latinerne, embedsmeendene og bymeen dene ikke maa findes, så torde vi snart kunna motse, såvida ej hr Key pratat bredvid munnen, att vårt lanutmannapartis sträfvacden skola gå i samma riktning, beträffande Sveriges omgestaltning. Måhända få vi såleledes snart helsa medborgaren Key som president i republiken Södra Tjust, och de öf riga 114 medborgarne inem landtmannapartiet råsem presidenter, hvardera i en liten treflig republik med fullt utbildad sjelfstyrelse. I afseende på Rönne stenkols-aktiebolag åter, så har detta, trots sin fosterlandska syftniog, trots det exempellöst välvilliga mottagandet af hufvudstadspressen, och trots det att 1 spetsen för det i dubbel bemärkelse stora industriforetaget ställt sig åtskilliga män, hvilka mäste vara ömtåliga om sitt anseende såsom affarsmän, ändå icke, materielt taladt, haft framgång här. Stockholms Enskilda Bank, Skandinaviska banken oeh Handelsbanken ha icke kunnat förmås tillåta, att bolagets inbjudningslistor fått framläggas i deras lokaler. Aktieteckmngen har icke uppgått här till mer än omkring 160,000 rdr, fastän 3 l mill. rdr nu hade kunnat få tecknas. Öfver denna utgång är hr X. högeligen förtörnad. Han var en af de första som tecknade sig, visserligen blott för en aktie, men det gjorde han egentligen för att gifva bolaget sitt moraliska understöd, sade han, tilläggande, att ham ej ville teckna flera aktier, för att ej hindra andra ifrån att ingå i en så god och vinstgifvande affär. Han har gjort sig förvissad om, att stenkol af yppersta slag skola påträffas, åtminstone om man besluter sig för att nedtränga till jordens medelpunkt, hvilket, erinrar han, blott är en tidsfråga. Han kan deck ej förklara stockholmarnes misstro till datta frvrataem as dat 1 21 AQ man