Göteborgsposten – 24 februari 1873, sida 1

Riksdags-Kaleidoskop 1873. X. Beträffande Andra kammarens Åcenter —; men innan jag yttrar mig vidare om denna politiska association, så tager jag mig friheten först anföra en liten anekdot. Då kronprinsen af Sverige, sedermera konung Carl XV, mot slutet af 40-talet gjorde en resa i utlandet, intog han middag hos konung Ernst i Hannever. Under måltiden, som serverades i stor brådska vid en jernvägsstation, observerade kronprinsens lifmedikus, d:r R. L., hvilken con amore studerat konsten, huru fina måltider skulle ordnas, ett derangement i serveringen, komprometterande för den kanglige värdens hofmarskalk. Under det ett djupt veck lade sig öfver d:r L:s annars vänligt blickande ögon, yttrade han halfhögt och på svenska, vänd till kronprinsen: Åhan trasslar in sig. Men dessa ord, som innefattade ett klander mot hofmarskalken, voro knappt uttalade, förrän ganska riktigt champagnen och den engelska portern serverades, och nu försvann genast det djupa vecket på d:r L:s panna. Med synbar belåtenhet yttrade han: -Nej, han reder sig, han reder sig! Men nu är egentligen derom fråga, huruvida icke centern hittills endast trasslat in sigt? En undersökning i detta hänseende torde icke sakna intresse, ty det kan ju icke förnekas, att man har bygt vissa förhoppningar på centern. Om och när den åreder sig!, skall det blifva mig en stor glädje att derom underrätta er, och då, till tidens vinnande, pr telegraf. Så snart det blef bekant, att intelligenspartiet undergått en metamorfos och antagit en ny firma, helsades den mycket välvilligt af nästan hela tidningspressen. Visserligen tyckte man, att den nya firmans program var något underligt hopkommet och att i detta med en viss missaktning bedömdes intelligenspartiet, till hvilket flertalet af intressenterna i den nya firman hörde eller hänfördes, innan den nya legislaturperioden inträdde; men man antog, att denna grupp inom centern, inseende att den i hvarjehanda stycken förr hade felat och förtjente straff, nu beslutit att gissla sig sjelf. Med visshet väntade man emellertid, att centern, sem hufvudsaklingen består af stadsrepresentanter, nu skulle med enighet och kraft, men utan all förhäfvelse, intaga en fast och högsinnad hållning gentemot landtmannapartiets egoistiska sträfvanden. Visserligen törekom i programmet icke något löfte derom, men väl en klumpig spark åt intelligenspartiet, för dess obonägenhet met majoriteten i Andra kammaren, men den sparken förmodade man hade utdelats, på det landtmannapartiet tidigt skulle inse, att centern kunde handla energiskt. Åtskilliga tyckte vidare, att centern i sitt program gifvit väl mycket på hand åt landtmannapartiet; men då i centern är rik tillgång på jurister, så anteg man, att dessa hade formulerat utfästelserna så, att dessa efter omständigheterna kunde justeras, och att i allt fall landtmannapartiet skulle uppställa så stora fordringar, att eentern med anledning deraf blefve berättigad återkalla sina eftergifter och derefter kunde intaga en fullt deciderad hållning. Ett uttalande i centerns program ansåg man likväl i allo opåkalladt och dessutom mer än lofligt enfaldigt, det, hvari meddelas, att centern icke ernar Åi de gemensamma voteringarne utgöra ett slags complement till Första kammarens majoritet. Detta uttalande skulle möjligen kunnat karakteriseras som tillkommet af ungdomligt öfvermod; men centern består ingalunda af nyss i verlden utsläppta ungdomar, utan af till mogen ålder komna män, hvilka nog göra anspråk på att betraktas som intelligenta män, d. v. s. i besittning af högre insigter, klokhet och god omdömesförmåga. Då nu centern erkänner sig utgöra minoriteten i Andra kammaren, nödgas den ju obestridligen vid hvarje gemensam votering blifva complement till någon annan röstgrupp. Skall den åter, allenast för att icke anses utgöra ett complement till Första kammarens majoritet, absolut afhålla sig från att rösta med den, så lärer ingen annan utväg finnas för centern än att rösta med Andra kammarens majoritet; men då blir den ju ett complement till den; — eller ernar kanske centern, tör att på en gång ådagalägga både sin sjelfständighet och sin högre uppfattning af representantkallet, alls icke deltaga i de gemensamma voteringarne? Centern kan således trassla in sig. Men ett är dock obestridiigt: i afseende på riksdagens för närvarande mest brännande fråga har centern genast vid ingången kommit af sig eller trasslat in sig.