Göteborgsposten – 11 februari 1873, sida 1

rättat — någon som kan ha varit nog desperat för att begå ett sådant dåd? — Nej, svarade hon, jag känner ingen som han kan ha förorättat. Jag har aldrig hört omtalas att han skulle ega någon fiende. Men jag vet att han hyste obenägenhet för att resa till detta ställe, och jag förmådde honom dock att resa. — Var han obenägen för att resa hit? — Han gjorde starka invänningar och hade goda skäl för sina invänningar, ehuru jag ej kan omtala dem för er. Om han hade anförtrott sig åt mig i första ögonblicket, om han blott hade sagt mig sanningen genast, skulle vi ej ha rest. Men jag förmådde honom att resa hit mot sin vilja, förmådde honom att resa döden till mötes. Sir Francis såg förvånad på henne, till hälften böjd för den tron att hennes förstånd ej var redigt. — Ni kan således ej gifva mig någon ledning bästa mrs Hareross? frågade han vänligt. — Nej. — Då måste vi arbeta utan er hjelp. Polisen har allt sedan dagbräckningen varit i verksamhet; den har meddelat sig med stationerna utefter hela linien, och så fort någon misstänkt person lempar bantåget skall han bli antastad. Vi ha telegraferat efter några detektiva polismän, och jag har dessutom telegraferat till Ryde efter mr Vallory. Jag har trott att ni skulle vilja ha er far hoe er vid ett sådant tillfälle, (Forts.)