Göteborgsposten – 7 februari 1873, sida 2

ma ansigte, drag för drag, knappt mindre tydligt än vid dagsljus. Hade han varit offer för något bländverk, hade hans hjerna varit förvirrad af starka drycker då han afsköt den olycksbringande bössan och dödade en oskyldig man? En sådan händelse tycktes honom allt för ryslig för ryslig för att vara möjlig. Men Francis Clevedon lefde, Graco var ohämnad och han sjelf en mördare. — Jag kan ej tro på denna qvinnas ord, sade han för sig sjelf efter en lång paus; det är mer sannolikt att hennes bjerna är förvirrad denna afton, än att jag ej visste hvad jag gjorde i går. Jag skall sjelf taga reda på förhållandet. Han ville ej dröja med att försöka skaffa sig visshet om denna sak, utan begaf sig genast på väg till Clevedon. Men innan han kommit långt ändrade han meniog, ihågkommande att Kingsbury låg mycket närmare och att han der kunde få höra allt hvad han ville höra. Innan han hunnit fram kunde han märka att en ovanlig rörelse rådde i byn. Utanför dörren till värdshuset befann sig en långt större hop af sysslolösa än fallet vanligtvis var. En man till häst syntes utanför den port som ledde in till mr Worts bostad. Richard Redmayne begaf sig direkte dit för att få upplysningar af förvaltaren sjelf.