Göteborgsposten – 6 februari 1873, sida 1

kom till ett i klassiskestil bygdt tempel på en liten kulle. Det var en något förfallen byggnad, och murgrönan hade slingrat sig omkring de doriska pelarne, spindlarne hade väft sina nät från kolonn till kolonn, svalorna byggt bon under taklisten. Det var en af de fantasier på hvilka sir Lucas uppoffrat sin förmögenhet, och sir Francis ämnade restaurera det gamla templet eller rifva ner det, så snart hans tid och börs det medgåfve. Emellertid företedde det en ganska pittoresk anblick i månskenet. Här lade mr Flood sin bössa på ett passande gömställe, under en stenbänk som blifvit uppsatt till hviloplats för vandraren. Richard Redmayne såg honom lägga ifrån sig bössan och derefter aflägsna sig åt motsatt håll, hvisslande under det han gick, men alldeles icke glädtigt. Då mr Redmayne följt den unge mannen med blicken, till dess han kommit ur synhåll, steg han upp på den lilla kullen och satte sig på trappstegen till templet. Han hade sin korta pipa i fickan, så att han kunde söka tröst för sina sorger på det vanliga sättet — genom att röka. Hans gestalt var till hälften dold i skuggan af pelarne på ömse sidor om honom och under den öfver hans hufvud framskjutande taklisten. Han satt och rökade, gifvande akt på huru de blå rökhvirflarne sakta sväfvade upp i den klara luften. Hans sinne var fullt af dystra tankar, men han erfor dock en känsla af grym tillfredsställelse. Han hade funnit sin man. Det långa sökandet, hvilket synts så hopplöst äfven för en man hvilken hade till sitt yrke att söka, hade dock omsider krönts med framgång.