Göteborgsposten – 29 januari 1873, sida 1

tyckande att detta var den angenämaste delen af hans värdskap. Mr Hareross mötte dem snart och märkte sin vän Westons kurtis i det han gick förbi, samtalande med en af de förnämsta af Clevedons underlydande för hvilken han blifvit särskildt presenterad af sir Francis och som erbjudit sig att biträda honom med värdskapet vid ett af borden. De som blifvit utvalda till värdar hade dragit lott om de bord, vid hvilka de skulle presidera och mr Harcross lott hade fallit på ett af borden vid den första och mer anspråkslösa banketten. — Jag skall bistå er, sade mr Holby — så hette den nyss omnämnde förpaktaren — till honom; jag tror att jag känner hvar menniska inom ett par mils afstånd från Kingsbury, man, qvinna och barn; och allt hrad jag önskar är att det funnes tillryckligt många af dem för att samla in min humle, utan att jag behöfde anlita de irländska landstrykarne. — Ni tillhör således Kingsbury, mr Holby? frågade Hubert Harcross med tankfull min, sedan han talat åtskilligt med jordbrukaren om den stundande skörden och annat som kunde ha intresse för denne. — Higgs farm, sir, ej långt från Kingsburys kyrka. Jag har arrenderat den biten af sir Francis gods alltsedan gamle Higgs dog hvilket skedde för mer än tretiosju år sedan. — Higgs farm; ja, jag minns. Den ligger ej låogt från ett ställe, kalladt Brierwood, eller hur? — Nej, endast något mer än en fjerdingsväg. Jag har mången gång gått den biten mellan thö-och supsdaga