Göteborgsposten – 27 januari 1873, sida 1

graderna för små. Rörande 4:e hufvudtiteln önskade han, att inga stora reorganisationsförslag nu måtte framläggas. I jernvägsfrägor hoppades han, att Statsutskottet måtte skilja på om summorna skola användas till undersökningar eller påbörjande af tilltänkta stambanor. Tal. yttrade sig vidare om den ännu obesatta presidentstolen i Statskontoret, om de under 1872 bildade 197 aktiebolagen o. s. v. I beräkningsfrågan hade det förundrat tal., att, då tillgångar funnes, man ej gjort afbetalningar å skulder utöfver de stadfästade amorteringsbeloppen, ej heller gjort nedsättningar i vissa poster, Finansministern besvarade de mot honom gjorda anmärkningar; och likaså ecklesiastikministern, som äfven förklarade, att folkskoleväsendet nu stode på god fot och med hvarje är blefve bättre. I och för elementarundervisningens befrämjande hade en komits varit nedsatt; och skalle k. Proposition härom aflemnas sedan frågan blifvit pröfvad. Kammaren åtskildes kl. 3412. Vid den foretagna remissen af statsregleringspropositionen föreföll ätven i Andra Kammaren diskussion, hvari följande ledamöter deltogo: Grefve Posse yttrade sin tillfredställelse öfver den goda ställning, i hvilken statens finanser befunno sig, men gjorde anmärkning öfver det sätt, hvarpå beräkningarna af inkomster och utgifter blifvet förda, hvilket kunde leda till missuppfattningar. Dessutom trodde talaren, att skattelindringar val kunde vara möjliga. slutligen hemställde han till krigsministern, om det vore regeringens mening, att indelningsverket verkligen kunde frångås Krigsministern svarade härpå, att i enlighet med hvad han redan under den förut föresallna meningsstriden i denna sak yttrat, komme det blifvande förslaget ej att vara bygdt på grundvalen af indelningsverkets nödvändiga fortvaro, utan på grunder, som medgåfve en öfvergång till ett annat system för stammens bildande. Fänansministern upptog till besvarande några af de utaf grefve Posse framställda anmärkningar, oeh visade; att de föregifna motsägelserna endast låge i de hvarandra motsägande faktiska törhållanden, som måste tagas i betraktande vid bestämmande af möjligheter att nu eller i en snar framtid kunna medgifva några betydligare skattenedsättningar. Frih. Ericson tackade krigsministern för hans tillmötesgående, men fann deremot icke, att de af majoriteten uttalade åsigterna rönt något tillmötesgående från finansministerns sida. Dr Dickson erkände befogenheten af de mot budgetsberäkningarna gjorda anmärkningarna, men ammärkte — enligt Aftonbladets referat — att grefve Posse kunde hafva begagnat sin ställning för att längt före detta åstadkomma en förändrad och rigtigare uppställning. Jöns Pehrsson talade om skattelindring och nedsättning äfven på första hufvudtiteln. Hr Gumaelius förordade, att fortsättningen af norra stambanan skulle blifva smalspårig. Civilministern svarade med framhållande dels af den ringa prisskillnad, som skulle uppstå i banans anläggning efter smalspårigt system, dels de olägenheter, som i följd af omiastningar m. m. måste på sådant sätt uppstå. De i Andra Kammaren vid förra sammanträdet väckta motioner remitterades till vederbörliga utskott. Vid remissen af revisionsberättelsen rörande Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning hade hr Gumelius i Andra Kammaren ett anförande, hvari han sökte förklara och visa befogenheten af åtskilliga bland de af revisorerna gjorda anmärkningar beträffande en och annan omständighet, som egde samband med Riksgäalds-kontorets utläning. I Första hammaren förefoll vid remissen häraf ingen diskussion. Slutligen väcktes sex nya motioner, hvaribland torde förtjena nämnas hr Hans Larssons om bankovinstens reserverande för bankens egna ändamål.