Göteborgsposten – 21 januari 1873, sida 1

hvad vännen Hareross tycker om att jag är här. Han bör veta att om det finnes någon liten hemlig historia som eger sammanhang med hans vistelse i denna del af landet, är .jag just mannen som kan snoka reda på detaljerna. Huru löjligt intagen Augusta är i honom! Ej derföre att hen är vackrare eller bättre eller talangfullare än andra män. Jag tror verkligen att det helt enkelt är derföre att han ej bryr sig det ringaste om henne. Det låg en djup sanning i detta yttrande som en gång fälldes af en person: Det enda sättet att uppväcka kärlek nu för tiden är att ej fästa ringaste uppmärksamhet vid den dame man vill vinna. Han gick samma väg som Hubert Walgrave och Grace Redmayne gått då de råkade ut för ormen. För Weston Vallory egde ej den friska grönska som rådde rundt omkring honom ringaste behag, men han kundaQdock ej underlåta att inom sig göra den anmärkningen att parken var ovanligt vacker och att det var synd att den ej underhölls bättre. — En man som ej håller sin egendom i bättre ordning förtjenar knappt att ha någon, sade hen för sig gjelf. Södra grindvaktarstugan var nu bättre underhållen och i prydligare skick än den varit den sommardag då Grace och hennes beundrare genom grinden inträdde i den skuggrika parken. Nu funnos inga söndriga fönsterrutor, så-om då, utan hela blanka rutor, bakom hvilka hängde snöhvita gardiner, och innanför ett fönster hängde en vacker blomsterkorg och ofvanför den en bur med en kanariefogel.