Göteborgsposten – 6 december 1872, sida 2

nyligen utgått och hvilket redan lärer ha blifvit omfattadt med hfligt intresse. Rörande detta företag yttrar Attonbladet: Vi anse det innebära uppslaget till en för landet vigtig industrigren, genom hvilken hittills nästan helt och hållet försummade tillgångar komma att tillgodogöras. Man har ordat mycket om de stora skogsafverkningarne och länge uttalat farhågor för inträffande skogsbrist; men man har föga fästat sig vid den omständigheten, att i de stubbar och rötter, som finnas qvar efter skogafverkningen, ligga ofantliga kapital, som få multna bort; och det är icke nog dermed att de qvantiteter af oljartade ämnen, som de innehålla, icke tillgodogöras; de lägga äfven genom sitt qvarstående och sitt långsamma förmultnande hinder i vägen för skogens återväxt. Man har visserligen flerstädes i vårt land i mindre skala och med mer eller mindre framgång försökt att af furustubbar oeh rötter tillverka träoljor; men 1esultaterna, ehuru i och för sig ganska tillfredsställande, ha dock icke varit af sådan beskaffenhet, att de föranledt någon fabrikation uti mycket stor skala. Ännu alltjemnt importeras ofantliga qvantiteter af lysolja och terpentin. På sista tiden har påpekats den utveckling, som denna industri erhållit genom den af possessionaten C. A. Bruno på Roksberg inventerade egendomliga art af ugnar, hvarå han erhållit patent, och hvilkas fördelar ligga i ofantligt mycket mindre bränsleåtgång, kortare bränningstid och ojemtörligt renare, vackrare och rikligare produkter, bestående af lysolja, terpentin, perma, maskinolja, träsprit, träättika, tjära och tjärkol. Sedan resultaterna at denna metod hunnit bli något mera bekanta, har hr Bruno från personer i olika delar af landet, hvilka ifra för utvecklingen af landtbrukets binäringar och af för vårt land naturliga industrigrenar, fått mottaga uppmaningar att söka i något större skala göra träoljeindustrien använd och tillämpad inom vårt land, särskildt med afseende på kronoskogarne, der ett så stort antal furustubbar få stå och ruttna bort, utan att på ringaste satt tillgodogöras. Sedan han härigenom kommit på den iden att å dertill lämpliga kronoskogar anlägga trädestillationsugnar och denna id under hand rönt den välvilligaste uppmuntrann inom kongl. skogsstyrelsen, har han sökt och erhållit K. M:is koncession för dylika anläggningar, hvarefter bildandet af ett aktiebolag ansetts lämpligt för att anlaggningarne måtte kunna ske i en större utsträckning. Inbjudning till aktieteckning fiones införd i dagens n:o at denna tidning och äro listor tillgängliga här i staden å hrr Conr, Ugglas samt Gust. Bolander Co:s kontor. Från Norge skrifves, att i de allraflesta städer ötverallt i landet inbjudning skett till anteckving af bidrag åt de öfversvämmade i Danmark. De af hrr Gunnestad C:o i Kristiania för omkring en månad sedan i Sverige inköpta skogarne berättas i dessa dagar ha inköpts at ett svenskt bolag för 440,000 rdr. Från Krisrianssand berättas att d. 27 sistl. November på atftonen derstädes vid klart väder iakttogs en ovanlig mängd stjernfall, hvilka fortforo att tindra ända till öfver midnatt samt i tächet och styrka kommo nära det bekanta Novemberfenomenet, hvilket, som man vet, inträffar mellan d. 13 och 14 November. Men under det att detta har sin utgångspunkt från Lejonets stjernbild, utgingo de stjornsall, hvilka den ifrågavarande attonen voro synliga, från trakten mellan sjustjernan (Plejaderna) och Kassiopeis. Påföljande dag rådde, efter nära ett sjerdedels års regn och dimma, klar och soiljus väderlek. Natten till sistl. Fredag uppstod en häftig eldsvåda vid den i Laurvigs amt belägna, Fritzö bolag tillhörande stora ooh dyrbara, franska ångqvarnen, inrymd i ett 5:våningshus, Efter flera timmars arbete lyckades man släcka elden, sedan dock taket samt det inre och samtliga inventarier i de tre öfversta våningarne blifvit förstördt. I byggnaden var förvaradt ett större parti epanmäl och mjöl, hvaraf: dock en stor del i mer eller mindre skadadt skick, blef räddad. Man känner ej orsaken till eldens uppkomst. Byggnaden var assurerad i Bergens assuransbolag för 100,000 rdr ov., deraf åter 80,000 rdr voro roassurerade i andra bolag, bland hvilka Norge och -Svea innestå för 20,000 rdr hvardera, Norden för 12,000 rdr och Throndbjems för 8000 rdr av. Från Köpenhamn skrifves, att danske inrikesministern i Tisdags ull Folkethinget inlemnade en motion om bemyndigande för regeringen, att intill d. 26 Juni 1947 meddela uteslutande rätt på anläggning och drift af: 1:0): en jernbana, som från Dragör, der hamn anläggos för en ångfärja, ledes med eller utan sidobanor genom Amager och ofver Kallebostrand till en punkt i närheten at Köpenhamns gamla bangård; regeringen obetaget tiliåta att denna bana sättes i förbindelse med Köpenhamns hamn och den nuvarande bangården; 2:0): en jernbana, som från en punkt på nordbanan mellan Köpenhamn och Hellerup ledes till en punkt vid Öresund mellan Charlottelund och kalkbrännerierna, der det likaledes aulägges en hamn för ångfärja; 3:o): en ångftärjebamn vid Helsingör och, om så finnes nödigt, en sammanbindningsbana mellan denna och nordbanan. Här föreligga således tre olika förslag, för hvilka icke begäres räntegaranti, utan endast de för jernbaneanläggringar vanliga medgifvanden och genom hvar och en af dessa linier öppnar sig en utmärkt förbindelse mellan Sverige och mellersta Europa. Den för hvar och en, som besökt Köpenhamn och sramtör allt Tivoli väl bekante musikdir. Balduin Dabl har, med anledning af