Göteborgsposten – 4 december 1872, sida 2

—72k222254252——— —— Han önskade bebo det, så snart det kunde bebos, och alla de förbättringar eller förändringar som sedermera skulle göras der borde sko för tillfredsställsndet af hans fantasi eller uppfyllandet af hans egna behofver. Råttorna blefvo således bortdrifna ur sina smyghål, spindelväfvarne bortsopade, väggarne omtapetserade, trappgångar och golf ombonade, oya sparlakan upphängda kring de gamla sängylatserna, nya mattor lagda i de bästa rummen. Det var ett ståtligt gammal hus, ett hus som egde en viss pregel af antik förnämhet och hvari man steg in med lika vördnadsfulla steg som om man stigit in i en kyrka. Så tyckte äfven Francis Clevedon då han ioträdde der för första gången, en solig Julidag, med sin syster Sibyl stödd på hans arm och John Wort vid sin sidu. Sir Francis Clevedon dröjde en stund högst uppe på den breda stentrappa som ledde till Clevedon. Halls förstugudörr — dröjde tillräckligt länge för att taga en flyktig öfversigt öfver parken och skogen och bli begapad af några spridda grupper af bönder som samlats för att beskåda hans ankomst och helsa honom med ljudliga välkomstrop då hen steg ur det åkdon som fört honom från Tunbridges station fram till stället. (Forts.)