Göteborgsposten – 25 november 1872, sida 1

— Om någon annan än ni, Richard Redmayne, trädt inom min tröskel och yttrat sig i sådana ordalag till mig, skulle det ej ha töfrat länge innan han kommit utom dörren, yttrade hen. — Jag vill veta hvem denne man är — med hvad rätt ni visade honom till mitt hus, fortfor den andre utan att bry sig det ringaste om mr Worts hotelse. — Den man jag introducerade i er familj är en gentleman. Jag hade intet skäl till den förmodan att något ondt skulle bli följden af denna introduktion, och ni har ej heller rättighet att påstå att något ondt verkligen förorsakats deraf. Han nekade till att ha någon del i er dotters försvinnande, och jag kan ej inse att det finnes något bevis emot honom. Det var mer än två månader sedan han lemnat Brierwood då hon öfvergaf sitt hem. Det finns ingen anledniyg till att blanda in honom i den händelsen. — Hvem är han? Säg mig det! utropade Richard Redmayne i det han ställde sig med ryggen mot dörren liksom om han ville spärra utgången till dess han fått veta hvad han önskade veta. — Jag vill ej säga er något mer än ni allaredan vet. Jag gjorde mig det besväret att fara upp till London och besöka honom just för denna saks skull. Jag anklagade honom för att ha varit inblandad i er dotters försvinnande — adklagade honom i klara och tydliga ordalag för att vara den man hon skrifvit om; men han förnekade det i lika bestämda ordalag. Jag vill ej att han blir vidare antastad för den saken. Jag är mycket ledsen för er skull;