Göteborgsposten – 19 november 1872, sida 1

— Jag akall taga bort det alldeles om du så vill, min älskade. Sådant der är ju endast för formens skull. Men det förefaller mig nästan som vanvördned att ej bära sorgetecken efter en person som man satt värde på. — För all del tro ej att jag ogillar din sorgdrägt. All försummelse i sådant afseende anser jag bevisa dålig ton. Men om det ej är annat än en kusin bör sorgen vara lämpad derefter. Dog din kusin i London? — Nej på landet. Han märkte att miss Vallory ämnade fråga honom närmare i detta ämne och tänkte att han skulle förekomma henne. — I Shropshire, tillade han. Han sade detta på höft med en obestämd föreställning om att ingen kände till Shropshire. — Verkligen! utropade Augusta; vi ha blifvit ombedda att besöka några vänner nära Bridgenorth; men jag har aldrig varit i Shropshire. Lemnade kusinen efter sig några penningar som ni fick ärfva? Kanske det är anledningen till ert breda sorgflor? — Min kusin lemnade mig ingentiog — utom — utom en närmare bekantskap med döden. Hvarje förlust i en familj medför en sådan bekantskap, som du vet. — Naturligtvis — det är alltid mycket sorgligt. Den stora rättegången, Cardimum versus Cardimum, bragte en afgjord triumf åt Hubert Walgrave, han kunde anlägga sin sidenmentel tidigt på våren till rätt stor tillfredsställelse för sin trolofvade, som verkligen var stolt öfver honom och angelägen om hans framgång. Var han