Göteborgsposten – 14 november 1872, sida 1

A — icke den minst betydelsefulla, då den ju efteråt kan komma att spela en politisk roll. omkostnaderna kunna isanning kallas oerhördt stora: rederiet får 125 spdr pr dag, intill dess summan stiger till 25,000 spdr, men betalar besättningen hyra till d. 20 Mars. Regeringen låter assurera fartyget för 50,000 spdr och betalar dessutom 15,000 spdr, ifall fartyget går förloradt. I händelse tartyget ej kommer tillbaka i laga tid för börjandet af nästa års sälfångst (Februari) erhåller rederiet i ersättning för den inställda sälfångstturen 12,000 spdr. All utrustning bekostas af regeringen. I dag afgår fartyget till Tromsö, der några med farten på Spetsbergen förtrogna män tagas ombord och efter att ha telegraterat till alla hamnar norrut för att utröna om någon underrättelse möjligen ingått från de saknade, styres kursen mot det nu i beständigt mörker liggande polarhafvet. Det må anmärkas, att ehuru resan härifrån till Tromsö är mycket längre än t. ex. härifrån till England, man likväl hoppas kunna hinna upp under Spetsbergen i slutet af denna vecka, De båda danska männens ädla tillbud, som här ofvan omnämats, har härstädes gjort ett djupt intryck och tvifvel ha framkastats buruvida regeringen handlat rätt i att genast afslå detsamma. Att två fartyg lättare än ett skulle lösa det besvärliga problemet att finna de saknade, säger sig sjelf och om vår stat icke velat draga alltför stora vexlar på de båda danskarnes ädelmod, kunde hon ju ha mottagit tillbudet om gratislån af lady Franklins berömda fartyg och sjelf bekostat alla ötriga omkostnader i och för expeditionen. Äfven häröfver anställas mångfaldiga reflexioner. Ett icke mindre betydelsefullt tillbud har jemväl i denna vecka gjorts oss från Danmark, nemligen ingenting mindre än en anhållan från ett utländskt bolag om koncession å anläggandet af den 14 mil långa jernbanan mellan Kristiania och Frederikshald, som redan blifvit en brännande fråga här i landet, sedan Kristiania-Drammensbanan blifvit fullbordad och arbetena på Throndhjemsbanan börjats. Der fions dock alldeles ingen utsigt för att Storthinget skulle vilja anslå penningar till en sådan bana, iunan Throndhjemsbanan om 5 år blifvit fullbordad och derföre kommer detta tillbud från utlandet mycket åpropos, såvida bolaget kan bringa sin id till praktiskt utförande. Bolagets kommissionär är, eget nog, icke affärsman utan militär, norrman till födseln och kapten i dansk tjenst, hr Nimb, ursprungligen frivillig i det dansk-tyska kriget. Tillbudet synes alltför raskt för att man obetingadt skall kunna sätta fast tro dertill. Våra ingeniörer ha endast utkastat planen till en smalspårig jernbana, som skulle kunna anläggas för 150,000 spdr pr mil, men bolaget vill bygga en bredspårig tör 200 till 250,000 spdr pr mil, eller 1 million spdr dyrare, och detta utan tillskott eller räntegaranti af staten, utan all annan fördel än lättnad vid expropriationen. Man grälar ockeå om hvilken riktning som bör gifvas åt en dylik bana: antingen genom städerna längs med kusten eller tvärsigenom landet, men bolaget är genast villigt att ingå på hvilken af de båda linierna man önskar och erbjuder full garanti för de 3 millioner spdr, som banan skall kosta, äfvensom att arbetet skall påbörjas inom 1 72 år och vara fullbordadt inom 3 år. Denna id har här omfattats med entusiasm, men jag kan ej förneka, att tillbudet ännu synes mig något apokryfiskt. Att äfven de svenska gränsprovinserna skulle bli starkt intresserade i denna jernbaneanläggnings snara utförande, är nästan öfverflödigt att tillägga. Hvem som står bakom hela affären är ännu icke bekant. Allmänheten gissar på ett tyskt bolag; ett annat rykte nämner hr Tietgen som hufvudman för det hela. I går gick det mycket omtalade pariserstycket Rabagas öfver vår scen och mottogs med någorlunda bifall, oaktadt den allmänna åsigten om detsamma var att det är temligen farce-artadt och plumpt. Man finner det ega likbet med Henrik Ibsens De Unges Forbund ifråga om innehåll och karaktersteckning, hvilket nog till en del beror på att stycket blifvit i viss mån lokaliseradt, i det deri inlagts en hel del repliker, som passa in på våra egna, oroliga politiska förhållanden under denna tid. För öfrigt har Goethes Faust i en ny norsk öfversättning gjort mycken lycka på vår förnämsta teater. En plan att sätta staden Drammen, som genom den nyss öppnade jernbanan kommit 088 nära på 2 4 timmes väg, i estetisk förbindelse med hufvudstaden genom att förena Kristianias och Drammens teatrar, intresserer dessa dagar mycket allmänheten. Drammen