Göteborgsposten – 9 november 1872, sida 2

Frän Utlandet. För någon tid sedan sammanträdde Seinedepartementets generalråd för att bland andra frågor äfven diskutera den om återvpp byggandet och restaurerandet af de många genom kriget ödelagda ställena i nejden kring Paris, likasom Paris municipalråd äfven sysselsatt sig med de förödelser och ruiner, som petroleum och bomber ännu efterlemnat på många ställen i sjelfva hufvudstaden. I ett bref derifrån till Times anmärkes härom, att återappbyggandet af Paris kan eyras hafva försiggått längsamt och utan energi, då man jemsör det med hvad som uträttats i Chicago på vida kortare tid. Många af småstäderna utanför Paris ligga ännu alltjemt öde, derför att deras innevånare, hvilka under nio månader voro förjagade från sina hem, under denna tid uppehållit sig annorstädes och nu hvarken vilja eller kunna vända tillbaka. Issy, Chaumont, Fontenay aux Roses och Chåtlllon blifva sålunda endast långsamt återuppbyggda; på det ställe der kampen stod i Chätillon, fiones nu blott ett enda bebocligt hus. Vid Marnefloden förhåller det sig på samma sätt. Vid Nogent äro de vackra träd, som prydde trakten, nedhuggna, och sjelfva öarno ligga öfvergifna. Den stora viadnkten är ännu icke återupptörd. Vid Champigny ligga ännu många hus i ruiner, och man kan der ännu läsa många tyska inskrifter; alla de byar, som lågo i tästenas omedelbara närhet, äro mer eller mindre öde och obebodda, ifrån Aubervilliers och Rosny till Meudon. S:t Cloud är deremot nästan alldeles iståndsatt, men vid Beuzenval stå husen och murarne ännu fullfärdiga. Courbevoie och Nenilly äro nästan alldeles återuppförda, och detsamma är fallet med Avenue de la grande arm6e och Boulevard du Roule, som nästan alldeles förstördes under Kommunen. Vallgördeln kring Paris är i det aldra bästa skick, och fästningsverken hafva med stora kostnader åter gjorts lika starka som före kriget. Inne i staden äro Tuilerierna, Louvren och Hötel de Ville i det tillstånd, hvari de bofanno sig efter branden; man har endast bortfört grus och lösa stenar. Grenier äAbondance, Cour des Comptes och statsrådsbyggnaden ligga äfven alltjemt der i ruiner. Hederslegionens palats är deremot alldeles återstäldt; Palais Royal, Palais de Justice, Palais dIudustrie äro ätvenledes iståndsatta. Hvad de enskilda byggnaderna angår, äro de återuppförda i trakten kring Hötel de Ville, vid Rue do Rivoli och vid platsen Chateau dEau. Pantheon och Madeleinekyrkan äro för ögonblicket under restauration, på den lagstiftande församlingens byggnad ser man deremot ännu märken efter granater och kulor. Springvatinet på Concordiaplatsen har återsått sitt gamla utseende, hvilket äfven gäller om teatrarne vid Porte S:t Martin; deremot har Theätre Lyrique ännu qvar sina nedsvärtade murar. Statyen al staden Lille på Concordiaplatsen, hvilken skurits midt igenom af en granat, är nu återstäld, hvaremot Voltaires staty på den boulevard, hvilken bär hans namn, icke varit fulit så lycklig. Denne skeptiske filosof sitter ännu med ett cyniskt grin på sitt ansigte och ett stort hål i magen midtemot mairiet, der Kommunens sista sammanträde hölls. Gobelinsfabriken är icke iståndsatt, och vid Point du jour sinnas ännu talrika spår al förödelsen, likasom flere af broarne öfver Seinen alljemt ligga i ruiner. Den enskilda företagsamheten har således varit kraftigare än den offentliga, fastän ingendera gjort rågot utomordentligt. i i l