Göteborgsposten – 9 november 1872, sida 2

I Preussen stiger agitationen med hvarje dag, i anledning af Ierrehusets hållning till kretsordningslagen. Den allmänna tron är, att regeringen skall för dep.-kammaren, då den nya sessionen åter öppnas, ånyo framlägga förslaget med vissa ändringar. Sedan ölverenskommelse ernåtts mellan regeringen och dep.-kammaren, om sådan kommer att ernås, skall förslaget åter insändas till Herrehuset, hvilket skall ba svårt att motsätta sig de båda statsmakternas beslut. Skulle det ändock så göra, då skulle tiden vara inne att vidtaga åtgärder, som möjliggjorde beslutets genomdrifvande i trots af Herrarnes motstånd. Först skulle vil följa utnämningen af nya Herrar, hvilka kunde göra regeringen försäkrad om majoritet, och derefter skulle man väl skrida till kralt gare åtgärder, hvilka bortryckte den ännu qvarvarande feodalismen och gjorde af Huset en verklig öfre kammare. Detta tyckes vara innehället af det handlingsschema, hvartill regeringen kommit. Kreuzzeitungspartiet är sjellt mycket lugnt. Medlemmarne af detsamma ha i förening med en del konservativa deputerade hållit en festmåltid till firande af den genom omröstningen d. 31 Okt. vunna seger. Då en af de deputerade uttalade tvifvel om sakens slutliga ut gång, skall en af de feodala cheferna hafva svarat, att de konservativa räknade på faktorer, som icke funnos i den parlamentariska codex, eller med andra ord att de litade på inflytanden, öfver hvilka det liberala partiet ej hade någon makt. Kreuzzeit. yttrar d. 2 d:s: Sedan de nationalliberala i samsält tio dagar anropat furst Bismarck, att han skulle jaga Ilerrehusets medlemmar på flykten, höreg nu åter samma rop, för att förmå ministerpresidenten till att skynda kabinettets yrgste medlem, kultusministern Falk uwtli hjelp mot justitieministern Leonhardt. Detta tyder just icke på någon fullständig enighet inom ministören.Samma blad vill äfven veta, att Bismarck förklarat sig alls icke vilja deltaga personligen i dessa stridigheter.