Göteborgsposten – 10 september 1872, sida 2

H Om Internationalekongressen i Haag, hvilken pikant nog förhandlar samtidigt med kejsarmötet, skrifves d. 5 d:s: Kongressen höll i dag sin första ofkentliga sammankomst, hvilken öppnades kl. half 11 f. m. Omkring 50 delegerade voro tillstädes jemte ett stort antal åhörare, hvaribland flere publicister. Presidenten Ranvier sade i sitt öppningstal: På grund af händelserna i Paris, har kongressen icke kommit tillsamman under de sista två ären, men den enskilda konferens, som hållits i London, har ej allenast icke skadat, utan tvärtom visat sig ytterst gynnsam för föreningens intressen. De förföljelser, som Internationale varit underkastad, ha äfven bidragit till att öka antalet af dess medlemmar, isynnerhet bland den jordarbetande klassen. Presidenten frambar derefter sin tacksamhet till Holland för dess visade gästfrihet, och klandrade strängt de ministrar, som begärt kommunisternas utlemnande, i det han kallade Jules Favre för en usling och general Trochu för en förrädare. Han erinrade deremot med tillfredsställelse om Englands svar på den framställda begäran om utlemnandet och sade, att England, hvarest bonapartisterna funnit en asyl, äfven var en tillflyktsort för kommunisterna. Tal. uppmanade slutligen till enighet i fullföljandet af de arbetande klassernas frigörelse. Presidentens tal öfversattes på fyra språk, för att det skulle bli tillgängligt för och förstås af samtlige de närvarande. Sedan presidenten slutat, upplästes generalrådets berättelse, hvarvid framhöllos de förföljelser, som Internationale varit underkastad af monarker, regeringar och tillochmed af pressen; derjemte uppmanades medlemmarne att i arbetarnes sanna intresse framhärda på den hittills inslagna vägen. Derpå antog mötet enstämmigt följande resolution: I de arbetande klassernas namn öfver hela verlden uttrycka vi vår beundran för de förkämpars bjeltemod, hvilka fallit för folkets rättigheter, och vi skicka en helsning till alla dem, som ännu äro i bojor. Sedan mötet beslutat att å slutet sammanträde öfverlägga om en inbjudniag, som ingått från Internationales förbundsråd i Amsterdam, att efter kongressens upplösning ett möte skulle af medlemmarne hållas der i staden, ajournerades det till kl. 4 e. m. Då mötet på eftermiddagen åter sammanträdde, inlemnades flere förslag, hvilka hänvisades till ett utskott, bestående af medlemmarne Frenkel, Dereure, Dupont, Lafargue, Brisme och Edmer. Derpå följde en diskussion om frågan, huruvida föreningens generalråd skall fortfarande bestå eller upphäfvas. Lafargue försvarade generalrådet säsom nödvändigt för Internationales bestånd. Guillaume motsatte sig generalrådets fortvaro, emedan det ej kan uträtta något gagn i de två öfverhängande förvecklingarne: den ekonomiska kampen, förd genom strikes, och den politiska kampen, förd genom revolutioner. Han påstod, att generalrådet icke borde ega någon myndighet. Sargues svarade, att generalrådet icke kunde uträtta tillräckligt, just derför att det hade för litet makt. Margaud motsatte sig ifrigt dess fortvaro. Mötet slöts kl. 327 och skulle åter fort