Göteborgsposten – 10 september 1872, sida 2

i det hon höll upp sin kind mot honom under det han på denna tryckto en kyss. Eerard hade ej haft tid att sätta sig ner förr än han redan var lika god vän med de båda unga fickorna eom med modern. Timmarne förflöto under förtroliga samtal. Naturligtvis ordde m:me de La Varenne åtskilligt om sin blifvande mågs millioner; men Marthe lyckades slutligen helt och hållet bemäktiga sig öfversten, som hon ansatte med en mängd frågor rörande hans militära bana, Afrika, beduinerna, kamelerne, lejonen och pantrarne. Evrard talade om sitt yrke och sina expeditioner enkelt och anspråkslöst, utan att en enda gång söka framhålla sin egen personlighet. Han inblandade i sina berättelser några historier om pantrar och lejon, hvilka försatto fröken de öbearhas i hänryckning. Marthe förstod ej huru man kunde lefva på något annat ställe än under ett tält, vid foten af Atlas. Thråso satt tyst men underlät ej att betrakta Pauls fadder. Hvad väntade hon af honom? Hvad kunde han göra för henne? Hon visste det ej, och dock tyckte hon sig, allt sedan hans ankomst, känna att hon egde ett stöd. En hemlig röst tillsade henne att hoppas, och det stackars barnet hoppades. Ett bräckligt hopp som ett enda ord af Evrard kunde krossa! Efter middagen hade man begifvit sig till