Göteborgsposten – 30 augusti 1872, sida 1

— . 2 2 00— AAAAA — Vår herrliga Kristiania-dal, hvilken har vunnit europeisk ryktbarhet, stär ännu i sin rikaste sägring, sin herrliga grönska blandad med höstens färger i brokiga variationer. Från hafvet höjer sig hela trakten uppåt till en höjd af 500 i en längd och bredd afomkr. 2, norsk mil, omgifven af en krans af mörka fjäll, bevuxna med barrskog ända till toppen. Spridda öfver hela terrängen ligga hundradetals täckaplandtställen och slumra mellan gröna ängar, gula sädesåkrar och dunkla skogsparker. Här fattas ingenting för att göra landskapet komplett skönt; hälften deraf intages nemligen af hafvet med en mängd skär och holmar, likaledes tätt besatta med landthus. Med de lättare kommunikationer, som under de senare åren åstadkommits i alla riktningar, är det nu en helt enkel affär att företaga utflykter i stadens närmare och sjermare omnejd och både rika och fattiga begagna sig också af tillfället att under de korta sommarmånaderna få fly ut ur den qvalmiga staden, Under det att de förra på allvar slå ner sina bopålar på sina landtställen och endast några timmar dagligen besöka staden tör att sköta sina affärer, draga de mindre bemedlade om eftermiddagarne i skaror ut på landet och återvända på astnarne till staden, Ett ångbåtsaktiebolag, som nu eger omkring 10 små ångfartyg uppehåller trafiker i alla riktningar på 212 mils afstånd från staden och har didragit till att öka landtställenas mängd. Hundradetals segelbåtar flacka omkring på sjön mellan dessa landtställen. Jernbanorna anordna flitigt godtköps-lustresor och sångtöreningarne i städerna göra utflykter på landsbygden. Lifvet på landtställena, hvarest de särskilda familjerna lefva tillsammans med sina umgängesvänner, har sina intressanta sidor och sin egendomliga poesi, hvilka likvist ej tillhöra offentligheten. Hufvudplatsen för eftermiddagsutflykterna är Ladegaardsöen, belägen på mils atstånd från staden, en halfö mellan två förtjusande vikar, hvarest naturen och konsten i törening verkat för att frambringa en af de herrligaste punkter på Guds sköna jord. Ön har för ötrigt en betydlig utsträckning, så att bortät 20,000 personer, utom öns sas:a befolkning beqvamt kunna färdas omkring på densamma utan att besvära eller oroa hvarandra. Ungefär hälsten af ön tillhörde Carl Johau, som på Ladegaardsöens hufvudgård lät anlägga en mönstersarm, hvarest det äfven förlärdigas äkerbruksredskap och då detta förmodligen var det törsta rationella jordbruket i Norge, har det genom sitt exempel gjort stort gagn. På hufvudgården, som var Carl Johans käraste uppehällsort i Norge, äro möblemanget, målningarne, trädgårdsoch parkanläggningarne vidmakthållna i samma skick, som då kungen bodde der och det hela bildar sålunda det bästa minnesmärke af den gamle kungen hvars glansfulla framträdande, majestätiska personlighet, upprinnelse från den store kejsaren och främmande språk alltid omgifva bans minne med en viss mystisk törtrollning. På en höjd i närheten at hufvudgården finnes upprest ett monument, nemligen en kolossal porträttbyst på en granitpelare, allt omgifvet af ett jerngalleri, med inskritten: Kong Carl Johan reisto dette Minde om sin Ven Grev Wedel. Norges Statholder. Gretve Wedels politik gick, som bekant, ut på att af all makt befrämja föreningen med Sverige och de båda rikenas anslutning till hvarandra, hvilken politik i de dagarne ansågs ungefär liktydig med landstörräderi. Ett annat för oss kärt minne eger den vackra ön i det lilla lustslottet Oscarshal, hvilket kung Oscar lät bygga på en fjälltopp vid den mot staden vända viken Trognerkilen. Här samlade kungen norska konsinärers arbeten i skulptur och målarekonst, bl. a. fiunes här Tidemanus bekanta cykel af 10 taflor, framställande norskt bondelif: Gut och Jente på Seteren. — Några år senare. — Frieriet. — Bröllopet. — Barnet i vaggan. — Moderns undervisning. — Faderns d:o. — Ljustringen. — Utvandringen — och slutligen : De ensamme gamle — en poetisk, gripande skildring af menniskolifvet! För den stora allmänheten inrättade kung Oscar hela ön till en offentlig park genom alt åta den korsas af vägar och aller, men äfven Oscarshal står öppet för alla, och från less terasser kan man njuta af en utsigt, hvarill ej många ställen i verlden kunna framvisa att motstycke. Kung Carl XV fann egendomarne på Ladegaardsöen, hvilka han ärtde efter sin taler. alltför durhara att UNderhålla jaonnarhat