Göteborgsposten – 28 augusti 1872, sida 2

Fransmännen Quatresages och Rochet drifva, såsom bekant, den läran att nordtyekarne ej äro germaner utan mongoler, något. som skulle ådagaläggas bl. a. genom tyskarnes fysionomier. Med all aktning sör de. nämnde herrarnes lärdom tror jag dock att de få svårt att bevisa sin sats vare sig fysionomiskt eller historiskt. Men skulle man bedöma preussaren efter en bland hans afarter, nemligen Berlins Kellner, så blefve man af inre grunder verkligen benägen att sluta till ett ursprung från mongolerna, hos bvilka tjufnad och bedrägeri voro skarpt utpreglado karaktersdrag. Det händer öfverallt i verlden, med undantag kanske i Sverige, stt utländingen blir utsatt för öfverdebiteriog. Under en längre resa känner man sig till slut litet nervretlig ölver alt jemnt bebölva stå på vakt gentemot denna Groschen-industri som oaflåtligt spekulerar på ens person. Man må söka dölja sin egenskap af främling så mycket man vill, man må t. ex. på en rakstuga endast genom ett raskt uttaladt rasiren eller genom teckenspråket antyda sin önskan att erhålla skägget aflägsnadt — förgäfves, tvålkonstnären har ändock märkt att du är srämling och du finner vid liqviden der Fremdenpreis för dig tilllämpadt. Skulden till denna biindustris förekomst ligger till stor del hos de resande sjelfve, framför allt hos dessa engelsmän, som öfversvämma kontinenten och som, för lättjefulla att sätta sig in i de olika ländernas myntförhållanden, ofta låta den emottagande ejelf välja det mynt som skall betala den gjorda tjensten. Men i sättet hvarpå de emå försöken till bedrägeri utföras ligger en stor skilnad. Så länge wienaren ännu lefver i den saliga förhoppning att du utan motstånd skall acceptera hans Fremdenpreis är han älskvärdheten sjelf. Tvålkonstnären, för att hålla oss till det senaste exemplet, påtvingar dig med eller emot din vilja ett Nachrasiren och spjernar du ej allvarligt emot. finner du dig tillochmed för tredja