Göteborgsposten – 15 augusti 1872, sida 1

—2vv. be Vv Verldsutställningen i Wien. Om byggnadsarbetena i och för Wienerutställningen meddelas i en utländsk tidning följande närmare detaljer : Generaldirektören för utställningen, frih. Wilh. v. Schwarzenborn, har från början arbetat på att denna utställning, äfven hvad angår byggnaäsarbetena, på ett värdigt sätt skall sluta sig till sina föregångare. Dessa hans bemödanden ha väsentligt befrämjats genom Wiens lokala förhållanden. Denna stad eger nemligen i sin Prater en naturlig park, hvilken såväl på grund af sin stora utsträckning som genom sin landtliga och behagliga natur på ett utmärkt sätt egnar sig till plats för en verldsutställning. Härigenom har det blifvit möjligt att för denna utställning förfoga öfver en areal, som vida öfverstiger storleken af Marsfältet, hvarpå Pariserutställningen 1867 egde rum. Följande sammanställning af utställningarnes areal kan ge ett begrepp om deras ömsesidiga förhållande till hvarandra. Utställningen i London i Hydepark 1851 betingade 926,000 pv.-f., d:o i Paris 1855 i Champs Elyskes 1.110, O00 qv.f., d:o i London 1862 i Brempton 2.111.000 qv.-t., d:o i Paris 1867 på Marsfältet 5,011,000 qv.-f. och slutligen i Wien 1873 i Pratern 29,439,000 qv.-f. . . Den för Wienerutställningen tillgängliga arealen är sålunda mer än 5 gånger större än den vid Pariserutställningen 1867 använda. De tre hufvudbyggnaderna bli det stora industripalatset samt konstutställningsbyggnaden och maskinhallen, af hvilka den sistnämnda ligger bakom industripalatset nedåt Donaufloden till, under det att den förstnämnda ligger framför den sydöstra ändpunkten af palatset. Dessa byggnader bilda ett med tak försedt utställningsrum, hvilket såväl i sin helhet som beträffande de enskilda utställningarne (maskinafdelningen likväl undantagen) är större än vid den sista verldsutställningen i Paris. Detta betäckta utställningsrum kan dock, i mån af behof, i betydlig grad utvidgas, derigenom att bakgårdarne mellan tvärgallerierna på sjelfva industripalatset helt och hållet eller till en del bringas under tak. Men ätven utan denna utvidgning disponerar man öfver en ansenlig plats under tak i de tre nämnda byggnaderna, eller inalles 1,319,350 qv.-f. Det stora industripalatset uppföres i enlighet med ett af van der Null och Siccardsburg föreslaget paviljongsystem, som vidare blifvit utarbetadt af arkitekten Carl Harenauer. Utförandet af detta jättearbete har blifvit uppdraget ät den sistnämnde med tillbjelp af arkitekterna Korompay och Gugitz. Palatset, hvars hela längd är 3048 och bredd 690jfot, bestär af ett genom hela byggnaden gående hufvudgalleri af 84 fots bredd, till hvilket å ömse sidor och med lika afständ från hvarandra sluta sig 16 tvärgallerier eller paviljonger af 50 fots bredd och 253 sots längd, hvarigenom på ömse sidor om hufvudgalleriet uppstå 12, på tre sidor inneslutna gårdar af samma längd som paviljongerna och af 118 fots Å bredd. Dessa gårdar, hvilka äro bestämda till att inrymma sådane utställningsiöremål, som kunna tåla att stå ute under bar himmel, möjliggöra för öfrigt utställningslokalens fullständiga belysning genom höga sidofönster, hvarigenom man åter undgår de svårigheter, hvilka äro förbundna med att åstadkomma ett fullkomligt vattentätt glastak. Dessutom åstadkomma de en större luftighet i lokalerna och en möjlig utvidgning af de särskilda afdelningarne. Denna byggnadsplan tillstädjer tillika en lätt tillkomst utifrån till de resp. afdelningarne, en beqväm begränsning mellan de olika ländernas utställningslokaler samt lätthet för de besökande att hitta öfverallt i det inre af palatset. Detta afslutas på ömse sidor med två stora hufvudpaviljonger, som innesluta fyrkantiga gårdar. Förutom de 32 ingångar från ändarne af tvärgallerierna inbjuda 4 mäktiga hufvudportaler till inträde i palatset. För att få en hvilopunkt i denna kolossala byggnad och för att bryta enformigheten af det långa hufvudgalleriet finnes på palatsets midt anordnadt ett stort qvadratformigt midtelparti, hvars centrum utgöres at en rotunda af hittills okända dimensioner, till hvilken mr Scott Russell, den berömde uppbyggaren af glaspalatset i Sydenham, uppgjort ritningen. Denna rotunda är den största, som hittills uppförts utan stödjepunkter i midten, dess diameter är nemligen 340 fot och dess höjd 118 fot. Man kau göra sig en något så när föreställning om detta jattearbete, då vi nämna dimensionerna på kupolerna till S:t Paulskyrkan i London, S:t Peterskyrkan i Rom och utställningsbyggnaden i London 1862, hvilkas spännvidd äro resp. 115,162 och 165 fot. Konstutställningsbyggnaden är en i 4 långskepp afdelad byggnad, i hvars midt det finnes en dubbel rad af salar med ljus ofvanifrån, i hvilka de större konstföremälen skola utställas, under det att de mindre få sin plats i de på ömse sidorna liggande smalare salarne med ljus från väggfönsterna. Väggarne ha inalles ett ytinnehåll af 79,353 qv. f. Platsen mellan palatset och konstutställningsbyggnaden skall genom uppresandet af statyer och andra konstverk samt trädgårdsanläggningar förvandlas till en prydlig konstlustgård. Genom betäckta gallerier förbindes konstutställningsbyggnaden med 2 paviljonger, hvilka, efter generaldirektörens ide, äro bestämda till en Exposition des Amateurs, hvartill alla privata samlingar kunna bidraga, hvarigenom sålunda de konstskatter, hvilka eljest dölja sig hos privata samlare, nu bli tillgängliga för den stora allmänheten. Vid ena sidan af konstutställningsbyggnaden anlägges ett stort växthus, vid den andra ett aqvarium. Telegrafverket. Boräs telegrafstation, som under vanliga förhållanden är öppen för korrespondens hela dagen om, har f. o. m. i dag och tills vidare fått sin tjenstgöringstid inskränkt till den för 3:dje klassens stationer bestämda, eller inskränkt dagstjerst. Resa i allmänt ändamål. Ryttmäst. vid Lifgardet till häst R. V. v. Koch har erhållit befallning att afresa till England för att