Göteborgsposten – 25 juli 1872, sida 1

beslut; men, som sagdt är, hr X. får mena hvad han vill. Sedan jag sist skref har ett ganska märkligt omkast inträffat i stämningen bland våra större industriidkare rörande utställningen i Wien, Dertill har väsendtligen bidragit det stora intresse som en mängd främlingar af betydenhet uttalat för de svenska jernarbetena på utställningen i Köpenhamn. Så utmärkta saker hade de ej väntat få se från Sverige och när de i sammanhang härmed fingo veta att utställningen af maskiner t. ex. kunnat vara utmärktare om icke verkstäderna upptagits af stora beställningsarbeten, så ökades deras — främlingarnes — intresse ännu mera. Vidare har i betraktande tagits att då den tillämnade stora indusuittällningen i Berlin ej kan försiggå på flera år ännu, emedan verldsutställningen i Filadelfia först skall ega rum, så ha våra stora industriidkare tänkt ungefär som statsrådet Bergström sade: igagnar det Sverige, så slå till —, och nu äro de tullt beslutna att slå till-, emedan den svenska industrien bör bli känd äfven i Södra Tyskland. De ha redan till utgifters bestridande vid Wien-utställningen subskriberat omkring 40,000 rdr. Egarne af Finspong och Fagersta vilja visa hvad de törmå, bröderna Bolinder likaså, Motala mekaniska verkstad bar ensamt begärt !; af det utrymme på utställningen som den svenska komiten betingat, och den ene industriidkaren sporrar den andre till deltagande. Denna omkastning är högst märkvärdig. Må vara att den är ötverdådig; men den vittnar om godt mod och goda tider — och det bästa af allt om godt förtroende till de svenska arbetarne. Till svensk kommissarie vid Wien-utställningen har intendenten Juhlin-Dannfelt förordnats. Han skall resa — eller har kanske redan rest — till den polytekniska utställnirgen i Moskwa och när han återkommer torde man kunna vänta ett sakkunnigt och opartiskt omdöme rörande densamma — något som vi just icke bekommit noga räknadt. I dag på börsen berättades såsom fullkomligt tillförlitligt att den stora affärsfirman Astrup Sörensen, som alltid gynnats af lyckan och på jemförelsevis kort tid förtjenat 4!7 millioner, skall upplösas — d. v. s. att den ene bolagsmannen skall utträda ur firman och att hvardera sedan skall göra affärer för sig. (Forts.)