Göteborgsposten – 16 juli 1872, sida 1

Ai D — : —— 2 — nio-armade ljusstakar och 2 vaser, till ett värde af bortåt 2000 rdr sv. — På samma sätt ha grefve Brochenhuus Schacks och hans hustrus underhafvande på Giesegaards gods upprest ett liknande minnesmärke, till åminnelse af 25:e årsdagen af grefvens tillträde till godset. Detsamma aftäcktes d. 10 d:s, då efter ceremoniens slut samtlige de närvarande, uppgående till öfver 2000 personer, blefvo inbjudna till en i trädgården uppdukad festmåltid. Franska finansförhållanden. Den finansiela tidningen La France sinanciöra gifver i sitt sista nummer en ötversigt af Frankrikes sinanser under olika epoker, hvilken är af intresse just i detta ögonblick då dess regering står i begrepp att upptaga det största statslån, som någonsin förekommit i verlden. Från 1180 till 1223, under Filip Augusts regering, uppgingo kronans inkomster till 18,000 livres eller 30,000 mark, motsvarande 354.042 fres. Tvenne sekel längre fram hade man hunnit upp till 400,000 livres eller 2,753,600 fres. Vid Carl VII:s död 1461 uppgingo skatterna till 11. 702,800 fres. Tjugo år senare vid slutet af Ludvig XI:s regering voro statens inkomster 25,882,900 fres. Carl VIII nedsatte dessa inkomster till 6.720,000 fres. År 1514 under Ludvig XII:s regering hade de åter stigit till 18,295,800 fres; år 1547 vid Frans I:s död till 61,881,820. Under Henrik II:s regering nedgingo de äter till 44,064,000, och vid Frans Ii:s tronbestiguing (1559) till 33,048,000 fres. Henrik III:s inkomster under de första åren af hans regering voro 89,838,000 fres. Under början af Henrik IV:s regering (1595) uppgingo de till 62.491, 000 tres, hvari de indirekta skatterna endast utgjordes med 29,887,000. Frankrikes statsskuld var på samma tid i kapital 296,620,252 fres. — År 1610 vid Henrik IV:s död voro statsinkomsterna 50,642,000 fres, de indirekia skatterna hade minskats med omkring 8 millioner och statsskulden med 19 mill. hvarjemte staten under tiden återköpt eller inköpt domäner för 217 millioner. Under Ludvig XIII hade de direkta skatterna åter uppgått till 46,189,000 fres. Grofva missbruk förekommo under denna tid i finansförvaltningen, statsinkomsterna passerade genom händerna på 22,000 uppbördsmän och 21 generalräntemästare. Vid början af Ludvig XIV:s tid voro direkta skatterna 105,750,000 fres. År 1661, två år efter freden vid Pyramiderna, voro statsinkomsterna 167,770,415, vid monarkens död (1715) 298,534,955, hvarat 75,509,566 fres i direkta skatter. Under de första åren af Ludvig XV:s tid hade dessa sistvämnda åter uppgått till 110 mill. och vid Ludvig XVI:s tronbestiguing (1774) till 206 mill. År 1789 vid revolutionens utbrott voro statsinkomsterna 407,292,027 fres. År 1830 vid den andra revolutionen voro de direkta skatterna upptagna till 327,562,684 fres och statsinkomsterna i allmänhet till 979,352,084 res. Den konsoliderade skulden var vid samma tid 3,300 mill. eller 164,568,100 fres i räntor. År 1848 fanns skuldsumman ytterligare förhöjd med 1,100 millioner. Den sista kejserliga regeringen ökade skulden så ansenligt, att vid krigets utbrott 1870 Frankrikes passiva utgjorde 7,660 millioner. De lån, som successivt upptagits sedan denna tid ha höjt skulden till 16,500 mill., oberäknadt hvad som behötves för underhållet af de tyska trupperna ätvensom för regeringens ordinarie buuget och för skadeersättningar för de af kriget vållade förlusterna i de ockuperade departementen. Följaude tablå visar Frankrikes passiva för ögonblicket: Skuld före kriget........ 7, 660 millioner. Lånen 1870-71 ....... .......... 3, 09;0 Skuld till franska banken ......... 1.550 Ersättning till Ost-banan (som tagits af Preussen) ..... sens Sväfvande skuld .... Staden Parise krigskontributi Tre milliarder till Preussen ....... 3, De tyska truppernas underhåll c. 2,400 Summa 18,925 millioner. Vi tillägga i sammanhang härmed några statistiska reflektioner, som vi finna i ett af de sista numren af Timos: När man tager i betraktande att efter inbetalningen af de sista 3 milliarderna den franska statsskulden kommer att uppgå till omkring 20 milliarder fres, häpnar man i sanning öfver den lätthet hvarmed de skattskyldiga förmå bära de oerhörda bördor, som hvila på dem. Man räknar på 36 millioner fransmän omkring 10 mill. valmän, men utau att göra s.g skyldig till någon öfverdritt kan man tryggt försäkra, att i Frankrike icke existerar mera än 8 mill. personer, män, qvinnor eller barn, som äro egare af något slags beskattbar egendom. Alltså kommer hvarje fransk medborgare i verkligheten att betala, såsom sin andel i statsskulden, en summa 2,500 tres. Om vi å en annan sida beräkna att armebudgeten för nästa år skall uppnå en summa at 2,500 millioner, så finna vi att hvar och en af dem som erlägga skatt, skall komma att bidraga till nämnde budget med i medeltal af ett belopp af 312 fres 50 centimer! 2238 Badsocieteten i Warberg valde i Onadags en interims-styrelse eller direktion för nöjena m. m., och blefvo följande dertill utsedde: fru Aug. Brummer, fröken Wästfelt, v. häradsh. A. de Mar samt studeranden W. Svalin. — Societetens ordinarie soireer hållas hvarje Tisdag och Fredag kl. 7—10 e. m. Försalskningsbrott. Den sorgliga upptäckten har i dessa dagar gjorts i Halmstad, att läraren vid stadens folkskola, en ung man vid namn C. E. Malmgren, om hvilkens rättsunder det han sjelf fortsatte sin väg för att: