Göteborgsposten – 25 juni 1872, sida 1

tt:AGS:igz:zgt U 8 befinner sig till höger om salens midtelparti: den stora blomstersmyckade, plaskande fontänen. Till vonster om denna ligger utställningens egentliga Eldorado, de ädla metallernas underland med dess stora glasskåp, hvilka med eina otaliga bordprydnader och pokaler, sina kandelabrar och serviser, sina stora dryckeshorn samt först och sist sina tusentals smycken, helt säkert representera millioner. I denna afdelning kan nära nog hvartenda föremål göra anspråk på att bli särskildt betraktadt. Vi måste emellertid ätnöja oss med att dröja endast vid somliga. Huru många giftermålspartier ha icke redan strandat och huru många skola icke i framtiden stranda på den diamansklippa, som sianes inrymd i juvelerare A. Halbsrstadts skåp; detär utställningens dyrbaraste smycke, inom sin eleganta infattning omsluter det en diamant om 4!, karat och priset är 4000 rdr sv. Tätt bredvid finna vi emellertid äfven åtskilliga andra, som äro lika så strålande, deribland en brosch med två stora turkoser till ett värde af omkr. 3000 rdr sv. samt fre diamantsmycken, hvilka tillsammans representera en summa af 8000 rdr av. Praktlulla dryckeshorn förekomma i stort antal. Guldsmeden Y. Christensen har sålunda inställt ett, som allaredan har tagit medalj på 3 verldsutställningar. Det är hället i en ytterst smakfull, gammalnordisk stil och framställer den dråplige riddare S:t Göran som epojrar sin ädle gångare till strid mot draken. I ett annat af denne utställares skåp ser man den kolossala bordsprydnad, som kronprinsessan erhöll i brudgåfva; tätt bredvid står en annan dylik från juvelerare A. Hertz, framställande ett klipp-parti, från hvilket rundtomkring framtitta små skälmska genier, under det att högst på dess topp tre nedlutade jättar uppbära stora fruktskälar. Detta är hufvudpunkterna i denna massa af prakt, men rundtom finnes en oändlig mångfald af andra liknande lysande saker. Till detta ädla metallernas hem slutar sig vidare ett annex, innehällande imiterade föremål, galvanoplastiska och nysilfversarbeten, som ej tyckas ge sina gedigna föredilder någonting efter i vackra och smakfulla former, omsorgsfull och fia decaljbehanaling. Vi ha emellertid också passerat förbi den med sammet öfverdragna pelare, som uppbär de nu föråldrade skråembetenas Åvålkommor, vi ha passerat förbi utställningen af alla nu gällande danska mynt, bland hvilka de vestindiska förvåoa genom sin halft danska, halft amerikanska pregel, vi ha passerat förbi en samling af konstrikt arbetade gamla låsar och vi se oss nu omkring i utställningarne bakom guldoch silfverlandet. Här iakttager man först och främst en ofantlig himmelsglob af messing och uppmärksamheten fördubblas, då man får veta att detta konstverk med dess hjuluppsyllda inre och dess konstrikt utförda sferyta, hvarest man ser stjeraorna tindra fram i sinnrikt utförda bilder af himlakropparne, förskrifver sig från 1657 och sålunda är ölver 200 år gammalt. Ett urverk nere i foten drifver det hela och vrider om de sex planetbanorna, men man skall svårligen kunna iakttaga omvridningen till och med om man tillbringar en låog stund framför apparaten. Så beböfver t. ex. Saturnus 291, år för alt gå en gång rundt. ; C.. t—— .;—..6öös Nr —— Fsmt--C-————— 2WWh—ä——L....... DDrr-rLOLELLCCLCTCI:-e---——-ö —. Rundtom detta konstverk se vi utställningarne från tyghuset och marinen. De gamla rustningarno och vapnen ha blifvit upputsade och nu stråla kyrasser, benskenor och hjelmar, avärd och skjutvapen i rik mångfaldighet. På 6 stora pelare trona riddare, hvilka äro klädda belt och hållet i pansar och nedanför dem kan man i präktiga och talrika exemplar studera vapnens historia, från de äldsta till nuvarande tider. Äfven marinen har utställt minnen från de gamla dagarne jemte den nyaste tidens allrasenaste förstörelseverktyg. De förstoämni da äro isynnerhet representerade genom modeller af stolta träfregatter från Tordenskjolds dagar, de sistnämnda genom en stor otäck torpedo med dess strömfördelaingsbord, hvarpå sjöfästenas chef i sitt rum ban tölja dess ! bedrifter ute i vattnet. Bordets konstruktion eger en viss likhet med te egrasapparater. Det är visserligen också elektriciteten, som här drifver verket, men