Göteborgsposten – 21 juni 1872, sida 2

departementer skola då utrymmas; nästa år skall återigen 1 williard afdragas, hvarester en ny utrymning af tvenne departementer skall ega rum, och år 1874 skall slutligen betalningen af den sista milliarden försiggå samtiagt med utrymmandet af de trå sista departementen. Det skall föröfrigt stå i den franska regeringens skön att genomdrifva en ännu snabbare utrymning medelst påskyndande al afbetalningarne. Jag har skäl att antaga denna min uppgilt vara riktig. Jag kan också med temlig säkerhet meddela, att franska regeringen tänker betala den första milliarden i Decewber, hvarpå departementen Marne och Meurthe-et-Moselle skola bli utrymda. Hon skall derefter erbjuda Tyskland att betala de två sista milliarderna i Februari 1873, mot vilkor att de andra fyra departementen utrymmas. Om Frankrike icko medgifvits rätt till en anticiperad betalning, så skulle utrymnipgon at Beltort och departementen Vosges och Meuse först år 1874 ega rum. Jag erfar från en annan källa, att regeringen ämnar sätta sig i förbindelse med alla bankirer i Europa utan åtskilnad, och att hon blott vill företaga en enda finansoperation. Denna skulle då bli liktydig med ett lån om 3 hela milliarder, den kolossalaste penningtransaktion historien har att ännu uppvisa. Tanken riktigt bländas och förvirras vid blotta försöket att för sig reda verkningarne på verldens börser at en sådan oerhörd omflyttning af valutor. De i Gåndve utkommande tidningarne vilja veta, att de amerikanska ombuden vid skiljedomstolen bestämdt moisätta sig dess ajournering. Gretve Sclopis, domstolens president, skulle i Måndags väcka ett förslag, enligt hvilket, om Amerika antog detsamma, skiljedomstolen skulle anses tortfarande bestå; i motsatt fall skulle fördraget annulleras. Ett af dagens telegram berättar, att det till i Onsdags utsatta möter blef uppskjutet. Sannolikt ha regeringsombuden måst infordra sina resp. regeriovgars yttranden rörande detta törslag, hvilka yttranden ännu icke hade ingått, tills Ousdagesammanträdet skulle börja. Vid den i Frankrikes hulvudstad förhandlande protestantiska synodens sammanträde d. 15 d:s böll den liberale Clamageran ett längre tal, hvari han förklarade, att den sanna protestantismen består i den sria uttolkningen at evangeliet. Ilan sade, att vi tro på Kristi moraliska, men icke på hans lekamliga uppståndelse. En anuan hberal, Gachon, förläktae kraftigt nödvändigbeten af en fri forskning. Det första bandet af vederbörande kommissions undersökning at händelserna den 4 Sept. kar utkommit. Vid vaen till nisterna Emile Olivier bebor med sin hustru och sitt barn en liten vila nära Biella, i Norra Italien, men tänker återvända till sitt hus i Passy i slutet at året, för att under vinterns lopp hålla sitt inträdestal i franska akademien, Han säges fortfarande tro på kejsar Napoleons goda afsigter och är otvertygad om, att en dag skall komma, då Frankrike skall fordra hans återuppsättando på tronen. Tilldess är han beredd att understödja hvilken regering, som än må upprättas. Under ett samtal anmärkte han rörande Frankrikes angelägenheter: Den politiska ställningens utmärkande drag är detta: Frågan är ej längre om frihet, om ett parlamentariskt system om ett val mellan dynastier. Inom landet gäller det, huruvida vår civilisauon skall förstöras af ue barbarer, om hvilka Lamartine och Tocqueville profeterade; utomlands ar trågan den, huruvida Frankrike skall sprängas sender och forsvinna som de öar, hvilka plötsligt uppslukats af hatvet med deras stader och innevånare. Ilvad gör det, om Bazaine skötte sitt betal val eller illa i Metu, eller om Leboeuf hade mer eller mindre rävt i sin beräkning afj kanonerna i arsenalerna; om Jules Favre skötte underhandlingarne i Ferritres jorstänuigt eller icke, eller om Trochu försvarade Paris med skicklighet eller icke? Allt detta är ett upprepande af hvad som varit. Inom laudetär pluudringsoch slorstoringsarmen under organisation; utomlands en arme 1ör invasion och sönderstycknivg. Ollivier yttrade sig med förakt om det åtal, hvarmed han hotats. Det skulle dessutom vara ett brott mot amnestien at den 4 Sept., hvilken gillats och rat ficerats altörsamlingen, Från Tyskland skrilves, att den franska kolonien i Berlin firade derstädes d. 10 d:s 200:de årsdagen frän nedläggningen ul första grundstenen till dess kyrka. Denua koloni utgöres af ättlirgar ull de iranska pro tostanter, som utvandrade trän sitt tosterland på gruud at. der rådande religionstörtryck hsikket kulminerade i Ludvig XIV:s nantediska edikt. Kolonien utgör ännu i dag en kor. Haratjon för sia aah är mycket rik. Den eget handelskammaron i Bordeaux ha srihandlarna segrat ötver protektio