Göteborgsposten – 21 juni 1872, sida 2

några af de vackrasto husen i Berlin. Den, har sina särskilda institutioner: ett barnhem, ett sjukhus, en skola och åtskilliga välgörenH hetsinrättnigar. Den har bevarat bruket att anslå bemgift åt sina fattiga urga män och Ä flickor. Dock ka medlemmarne helt och hållet naturaliserats i sitt andra sådernesland, fastän det änvu predikos på franska i dess kyrka. I närheten af Essen ha arbetarne gjort strike i 42 kogrufvor. I trakten af Bochum och Dortmund terberedes äfven arbetsinställningar. Inga excesser afhöras dock. Några ytterligare arbeten på befästandet af Kiels hamn kommuna ej alt i synnerlig mån vidtagas, emedan iploppet kan bättre stängas genom Torpedos och spärrningar än på något annat sätt. Deremot skola besästningsarbetena på Wilhelmshafen tillökas i stor skala. På Englands börser väntar man stor låneansökan från Södra Australien, der man umgås med planen att anlägga en jernväg från Port Augusta till Port Darwin med bibanor till Melbourne, Sydney och Brisbane. Den första kostnaden för denna stora transkontinentala linie skall uppgå til ej mindre än 10 mill. pund eller 180 mill. rdr svenskt. D:r Norman MLeod har aslidit. Il an var sedan 1860 utgikvare af den äfven här i landet bekanta veckoskritien ÅGood Words. Den bekanta miss Maria Rye, som länge utvecklat en stor verksambet med befordrande af fattiga flickor till Canada, har börjat i ett annat afseende ett välsigrelsevärdt arbete, i det bon under någon tid afsändt 600 af Londons gatungar till Canada, der de alla fått sig hem och sysselsättning. Den ur Spaniens ministör så hastigt utträdde marskalk Serrano väntas med det snaraste till London. General Espartero har på grund af sin dåliga helsa vägrat efterkomma konungens kallelse att infinna sig i Madrid. Vid valen i Ungern har Deak-partiet vunnit 20 röster och skall å nästa riksdag räkna 280 medlemmar mot 140 af oppositionen. Den käoatiska riksdagen har öppnats i Agram. Regerirgen har afgjord majoritet. Peter den stores 200-åriga födelsedag firades i Petersburg d. 11 d:s med stor högtidligbet, sedan kejsaren änna dagen förut återkommit från Krim, der hans gemål uppebåller sig. Efter en sorgemessa vid Peters kista i Petersoch Paulskyrkan, hvilken ceremori bevistades af den kejserliga familjen, nedlades en minnespenning på kistan under salut från fästningens bastioner. På trenne taburetter med hyenden af guldbrokad lågot minnesteckon från slaget vid Pultava; på den törsta Peter den stores uniform och ringkrage, på den andra-hans värja, och bans hatt, hvilken blef under sli get gevomborrad af en kula, och på den tredje de af honom burna insignierna af Andreasorden. På en kudde lästes i silfverbroderi dessa ord ur Peters dagorder vid Pultava: Om Peter veten i, att lifvet icke är honom dyrbart, om blott Ryssland lefver i ära och lycka. Derpå satte en imponerande procession sig i rörelse med minnestecknen längs till Peter 1:s torg, der i kejsarens närvaro en högtidlig messa hölls. Derefter defilerade alla de i hufvudstaden garnisonerade trupperna förbi minnesmärket. Senare höllos åtskilliga folkfester. I alla Rysslands kyrkor hölls den dagen gudstjenst. Från Amerika meddelas, att de i Boston och Newyork strikande arbetarne ställa till riktiga upplopp. Do ha föreökt att förstöra Steinways pianofabrik i Newyork, men skingrades af polisen. Strauss och preussiska grenadierernas musikkår ha anländt till Newyork och blifvit med entusiasm mottagna af de tyska musikföreningarne. De ha åter afrest till Boston för att närvara vid jubileet, och ba äfven der blifvit hedersamt mottagna. Man umgås med planen att uttorka den stora Eriesjön, hvari menniskokraften för öfrigt mäktigt understödjes af naturen sjelf. I Canada är man sysselsatt med ordnandet af kanaliseringsarbeten, genom hvilka man vill ernå det stora målet, att fartyg om ända till 1000 tons skola kunna passera fullt lastade från Öfre Sjöarne till hafvet, På den na väg skall Europa komma i närmare förbindelse än hittills med de stora amerikanska insjöstäderna, och Montreal skall bli en farlig rival till Newyork. Vid canadensiska parlamentets afslutande uppmanade lord Lisgar till byggandet af Stillahafsbanan, hvilken skall eätta Canadas östra städer i direkt förbindelsa med Stilla hafvet och sålunda lögligen stärka just Canada, hvars styrka återigen är af fördel för Eng. land både i krig och fred.