Göteborgsposten – 14 juni 1872, sida 1

Article Image
individer, efter hvilka man i dessa dagar letar med så stor ifver. Af det nya norska statslånet på 112 mill, Spdr till fortsättning af Kristiania-Throndhjemsjernvägen, hvilket öfvertagits af Kristiania båda privatbanker samt Landsmansbanken i Köpenhamn för 1, mill. hvardera, utbjudas nu obligationer å 98 12 med 4!, 00 årlig ränta; lånet mortificeras i 60 lika stora, halfårliga terminer. Då hypoteksobligationer, som i fjor kunde köpas till 94 1)2 94, nu stå i 99 och då det fortfarande öfverflödet på penningmarknaden håller upplåningsräntan i alla våra penningeanstalter fortfarande nere i 3 96, under det att hon förr alltid gällde 4 2 eller 5 4 för 6 murs lån, kommer det nya lånet särdeles väl till pass för en mängd småfolk, som har sina besparingar innestående i bankerna och som ej känna sig hugade för att spekulera eller använda dem i praktiska affärer eller sätta in dem i de mångfaldiga aktieföretag, som nu för tiden upprättas här i landet liksom i hela den öfriga verlden. Dessa små kapitalister, såsom enkor och embetsmän, träffas temligen kännbart af den låga räntan och finna sin goda uträkning i att begagna anledningen till att anbringa sina kontanta medel i de nu utbjudna obligationerna. Det finnes ofantligt liten grund att antaga, det penningfloden med det snaraste skulle attaga, då alla näringskällor äro i god gång och det ser ut som om ännu ett godt år skulle sätta kronan på landets välmåga. Vår outtröttlige bergmästare Tollef Dahll, hvilken vi ha att tacka för undersökningen och exploiteringen af de första svatvelkisgrufvorna här i landet, som sedermera hufvudsakligen drifvas af engelska bolag, samt likaledes för de guldsörande fälten i Finmarken, hvilka i år för första gången besökas af två norska bolag, använder i sommar sin verksamhet på att söka efter stenkol på Jederen omkring Stavanger, hvars affårsmän, isynnerhet föranledda af likheten i sormationerna med Skåne, ha sammanskjutit ett kapital, efter hvad det uppgitves af 15,000 Spdr, för att sätta i gång borrniogar på åtskilliga ställen. Dahlls första rapport om dessa, i geologiskt hänseende ännu icke undersökta, temligen ödsliga, till runstensformationen hörande trakter, var mycket nedslående, enär densamma slutade med töljande konklusion: det är möjligt, men föga troligt, att det kan anträffas kol på Jederen. På de sista dagarne heter det deremot från Stavanger, att bergmästaren Dahll påträffat sandstensformation, hvilket är ett vilkor för att det kan finnas kollager, ja, att han till och med redan funnit verkliga stenkol på flera ställen, hvilket synes häntyda på kollager af betydande utsträckning. Man motser med spänning rapport från Dahll till inrikesdepartementet; emellertid varna tidningarne för att straxt spänna förhoppningarne till det högsta, innan sakra resultat föreligga. ÅI Sverige?, heter det, har spekulationen i stenkolsaktier urartat till svindel, oaktadt prof:e Blomstrand och Johnstrup uttala sig med stor förbehållsamhet om de blifvande skånska stenkolsgrutvorna och denna svindel bör icke finna efterapning hos oss. Det skall nu hållas ett möte med omkr. 400 bönder på Jederen för att utverka tillåtelse till fria undersökningar på deras egendomsjord. Här vill jag anmärka, att det enda ställe i Norge, der man hittills funnit stenkol, är på Andöen i Lofoten. Hr Dahll har af storthinget fått ett anslag på omkring 12,000 spdr för att anställa borrningar deruppe och har under de två år som borrningarne pågått upptäckt flera driftvärdiga lager, hvilka dock endast kunna komma det nordliga Norge tillgodo, enär transporten hit ned är längre än trån Skotland. Dir. Haigrens danska teatersällskap afslutade i Fredags tillsvidare sin säsong med 26:e uppförandet af Pariserlif, hvarjemte dir. Åhmans sällskap igår började på Kliogenbergs sommarteater mea Hiuebarnet, hvari hr Fredrik Deland utförde sin oförliknelige Konjander. Hr Knut Almlöf med tru väntas sedermera till denna teater sör att ge några gästföreställningar. Vår publiks gunstling, sångaren Conrad Bebrens, beledsagad af pianovirtuosen Richard Henneberg, är allaredan anländ till Norge och gör nu en rund genom

14 juni 1872, sida 1

Thumbnail